Överrörlighet
Betraktelse från terapeut Märta Lindqvist 2015-09-09
Ett samband som blir tydligt av att jobba med behandlingar länge, är att de mest svårbehandlade människorna och hästarna i regel är överrörliga.
Det vill säga bindväven är för mjuk och innehåller för lite kollagen. Det ger en för lös bindvävsstruktur, vilket försvagar hela kroppen, då fascian är det som håller ihop och stabiliserar kroppen. Även inre organ blir mjuka och genomsläppliga.
Många överrörliga har magproblem, svag ämnesomsättning och är allmänt sköra i rörelseapparaten. De sambanden är kanske inte helt bevisade, men många säger sig ha alla de här problemen samtidigt, så sambandet finns. Överrörliga personer (även hästar) bygger upp enorma spänningar i sin muskulatur som ger smärtsamma låsningar i leder, och de får ofta nerver i kläm.
Överrörlighet är ärftligt och för det mesta har en förälder och dennes ena förälder samma rörlighet. Jag är överrörlig, min dotter, pappa och farmor likaså. Farmor har bytt ut många leder och dragits med diskbråck, ryggskott och ledsmärtor i hela sitt liv. Hon kunde ändå fälla ihop sig och sätta ner handflatorna i golvet ända upp i åttioårsåldern. Pappa har haft regelbundna ryggskott och spända muskler så länge jag kan minnas och liksom jag måste han hålla sig smidig med ständig stretching, rörelse och underhåll av musklerna. Dottern vrickar fotleder och får korta vadmuskler som drar i akillessenan. Det börjar tidigt, hon är tio år.
En del i att må bättre kan vara att öka sin kollageninlagring i bindväven. En naturlig sak som kan hjälpa till med det är kosttillskottet MSM – organiskt svavel. Läser på burken:
MSM är ett makromineral som är en viktig beståndsdel i proteinerna kollagen och keratin som bygger upp bl a brosk, senor, hjärna, bindväv, muskler och skelett.
En ytterligare hjälp vid smärtsamma djupa spänningar är Swedish Fascia Vibes, som kommer åt att lossa på de helt överansträngda muskler som ligger närmast leder och ryggrad, som vanlig manuell terapi inte kan rubba.
Jag har haft alla varianter av kunder under åren. Vissa har blivit sneda av att sitta i en traktor och kolla sig över axeln en hel sommar. Andra har ramlat och sträckt en axel, eller har jobbat väldigt länge med ensidiga uppgifter och fått ont.
Vissa har en lokal överrörlighet på grund av skada, och det är något man kan måsta leva med, men min tro är att kroppen kan återställa det mesta bara man hjälper den lite på traven.
Det som varit tydligt är att de som haft ont hela livet, ända sedan tonåren, de som fått höra att de har dålig hållning och borde sträcka på sig, de som kämpat på med träning men fått så sjukt ont dagarna efter att de för det mesta stått och stampat på ruta ett då det gäller ork och kondition – de är i grunden överrörliga, i hela sin struktur.
De som inte är överrörliga blir ofta bra på ett par behandlingar, desto svårare är det med de med mjukare bindväv.
Då jag säger det reagerar de flesta med att ”neeej, jag är jättestel! Jag kan knappt ta på mig strumporna ju! Har alltid varit stelast i klassen”.
Just det ÄR tecknet på överrörlig bindväv. Där den struktur som håller uppe hela människan, som skelettet sitter fast i, det som håller ihop och skyddar, det vi till största delen består av, då det är för löst och mjukt blir musklerna stela. Vi blir utmattade av vanliga sysslor. Det en normalrörlig kan jobba på med hela dagen blir den överrörliga helt slut av efter ett par timmar. Ofta är det rätt envisa personer som vill mer än kroppen kan och de jobbar på ändå, med följd att kroppen bygger upp en hög spänning i den stabiliserande muskulaturen för att klara uppgiften.
De överrörliga får som ett ”extra skelett” av stram och hård muskulatur kring de mest utsatta delarna. Den som sitter i kassan på ICA får cementnacke. Den som går på verkstadsgolvet kanske får kompakta spänningar i höftpartiet och vaderna. Hur man än gör kommer kroppen inte fungera som den bör, eller som man helst vill!
Det bildas låsningar då ledytor trycks samman av musklernas höga tonus. Ledytorna klibbar ihop då ledvätskan inte får plats. Det börjar knarra i lederna. De nöts, leden blir inflammerad, läkarna ser ofta till slut en ledförändring på röntgen, i värsta fall får leder bytas ut. Lägger man till en hög inflammationsgrad ligger de känsliga lederna illa till för att drabbas av artros och bli utslitna.
Det hakar i och gör ont. De flesta lär sig ”knäcka” loss sina egna låsningar, eller går hos en kiropraktor som kan bryta loss det som låst sig. Det blir lite av en evighetsprocess. Ibland tar det en timme efter en behandling innan en stram nacke eller ländkota hakat fast igen.
De flesta överrörliga har antingen ätit mängder av smärtstillande och/eller utforskat och provat varje metod och terapeut som går att hitta.
Lösningen är delvis att lossa de djupa spänningarna, och det bästa hittills som jag fått prova är Swedish Fascia Vibes. Den kommer igenom kroppens försvar och skakar varsamt loss de muskler och vävnader som gett upp för länge sedan.
Den andra lösningen är att tillföra kollagen och keratin till bindväven. Det bästa jag provat hittills är MSM! Vissa kan känna av en för snabb ökning av tillskottet. Man bör starta med låg dos och sakta vänja in kroppen vid en högre och högre dos tills kroppen hittat sin balans.
Om produktionen av kollagen ökar, blir bindväven (fascian) fastare och man lindrar problemen så nära ursprungsproblemet jag kan komma på är möjligt.
Träningsmässigt är det viktigt att hålla igång och röra sig varierat, med vila däremellan. Men helst undvika väldigt långa pass. Musklerna behöver underhållas, men även låtas vila och sträcka ut, för att orka kompensera för den svaga grundstommen –fascian.
Så länge man bara jobbar med symptomlindring blir det aldrig hållbara resultat.
Överrörlighet fortsättning
Ännu en dag vid massagebänken och två av fem kunder med tydliga symptom på överrörlighet…
Jag upplever det som att jag möter så många just överrörliga människor, kanske för att jag är terapeut, och de har ständig värk och spänningar som de bara måste leta efter lindring för.
De som inte jobbar terapeutiskt eller gjort kopplingen kanske tycker det låter orimligt att se så många överrörliga. Men det är väl just därför att de här personerna (jag själv inräknad) haft problem och smärtor i kroppen sedan tonåren. I böcker om manuella terapier och sjukgymnastik brukar de nämnas som de ”omöjliga” och ”hopplösa” fallen…
I dag var det dels en kvinna som gått på många behandlingar. Om jag jämför med andra så har hon alla symptom på EDS, Ehlers Danlos syndrom. Det betyder helt enkelt att bindväven är för lös och innehåller för lite kollagen. Huden är sammetsmjuk och alla leder kan böjas onormalt och ger minimalt motstånd då man flexar dem och sviktar i ryggraden.
Det är en glidande skala det här med fascians fasthet. Det är absolut inte svart eller vitt, friskt eller sjukt. Det är inte sjukt förrän någon upplever sig som sjuk. Bindväven, fascian, är helt enkelt extremt mjuk. Den håller inte ihop alla delar som den skulle behöva göra för att personen i fråga skulle orka göra det en människa förväntas göra.
Paradoxalt nog är det ofta att göra ingenting som är värst. Att sitta i skolbänken. Att sitta vid en dator, att stå länge, sitta länge. Det som bindväven ska hålla uppe måste hållas uppe av ren muskelkraft, och det krävs väldigt starka muskler och jobb med kroppen för att fixa det.
Nästa var en man, han hade haft ont sedan femtonårsåldern. Alltid knakat sin nacke då den låst sig hela tiden. Han hade till slut utvecklat pålagringar vid en nervrot och fick operera nacken. Det blev inte så mycket bättre. Två år hade han gått hemma med stödkrage och varit oförmögen att göra något. Nu kämpar han på och försöker komma igång med sin favoritmotion, joggning. Men huvudet känns för tungt och nacken gör ont. Höften strålar av smärta och kroppen svarar inte på träning.
Han var helt låst i sin djupa muskulatur och speciellt där det var mest smärtor. Nu andra behandlingen sa han att det känts som en stor lättnad de första dagarna efter den första Swedish Fascia Vibesen, men efter träning kom spänningen och smärtan krypande tillbaka. Det är rätt typiskt.
De terapeuter som stöter på de här kunderna borde lära sig känna igen symptomen så de inte tappar självförtroendet av att göra sitt bästa men inte kunna få bort problemen. För att på riktigt må bra behövs det några saker. Önskan är ju att det ska gå att bygga upp stabiliteten i fascia och ligament, det kanske går. Hoppas det!
Sedan gäller det att träna precist, ganska intensivt men i korta pass med vila däremellan. Musklerna behöver väckas upp, stärkas men inte tröttas ut. Vila är ett måste. Men inte bli för stillasittande och fastna ihop. Att göra korta rejäla tränings/arbetspass med vila mellan är bra.
Antiinflammatoriskt kan behövas för att klara av att röra på sig och lossa kramper.
Stretching för att få så bra rörlighet i den trötta muskulaturen som möjligt. Men då det låst sig helt kan det behövas behandling eller träning innan för att rätt strukturer ska lossa och töja sig. Man vill inte slita i ligament och senor, utan sträcka på muskler som kortats av.
Magnesiumtillskott behövs nästan jämt, det är nog den vanligaste bristen. Magnesium styr energiprocesser, bibehåller en normal muskel och nervfunktion och ger mental och fysisk avslappning.
Sedan kan det vara så att bindväven stärks av organiskt svavel, MSM som bygger upp inlagringen av kollagen och keratin. Även C-vitamin behövs för inlagrningen av kollagen i bindväven. Jag kommer att göra några amatörmässiga undersökningar på det och återkommer! Håller tummarna!
Ni som lyckligtvis faller under kategorin normalrörliga kanske kan ha någon nytta av tipsen ni med.
Hälsningar Märta