Det här avsnittet av Fasciaguiden handlar om inlärning och om bland annat hur du kan få ut olika saker av just den här podcasten beroende på hur och varför just du lyssnar.

Insikten att jorden är rund och inte platt leder till att vi kan dra andra slutsatser om hur världen fungerar. På samma sätt håller insikten om att kroppen lever och inte är död på att förändra sättet vi förstår hälsa, värk och smärta.

I flera tusen år har man inom traditionell kinesisk medicin använt det meridiansystem som vi i väst kanske mest förknippar med akupunktur.

Hur erfarenheter sätter sig i kroppen och stärker oss som människor. Erfarenhetsbaserad kunskap är något som alla människor har till viss del, alla kan få och de där säkra, trygga människor har gott om.

Hur påverkas Fascian av det vi är med om och varför är Fascia den potentiella bryggan över till en ny helhetsförståelse?

En levande kropp lever, den är full av liv och ett konstant flöde. Men hela den moderna förståelsen för kroppen bygger från början på studerandet av döda kroppar.

Rädsla kan vara paralyserande och leda till att vi tar dåliga beslut eller gör dumma saker.

Om du tittar på människorna runt omkring dig så ser du att vi är lika men ändå väldigt olika – och vi är precis lika unika på insidan

Om de som jobbar med att hjälpa och om de utmaningar de står inför. Om att brottas med stress, oro och tidsnöd – och samtidigt behöva dyka upp och vara närvarande i varje kundmöte.

Var kommer drivkraften att hjälpa andra människor egentligen kommer ifrån & vad är bra att känna till om man vill hjälpa människor förstå och uppnå sin fulla potential.

Vad händer om man ser kroppen som en helhet? Vad kan en människa bli? Hur kan vi hjälpa varandra att förstå och uppnå vår fulla potential?

Vad händer om man ser kroppen som en helhet? Vad kan en människa bli? Hur kan vi hjälpa varandra att förstå och uppnå vår fulla potential?

Sökandet efter svar på vad en kropp är fortsätter & det börjar bli tydligt att känseln är en nyckel till hur vi förstår vad en kropp är & vad vi är

Sökandet efter svar på vad en kropp är fortsätter & det börjar bli tydligt att känseln är en nyckel till hur vi förstår vad en kropp är & vad vi är

Med fokus på ett sinne i taget, syn, hörsel, doft, smak och känsel tar vi oss ann frågan om hur vi egentligen upplever vår kropp och vad det innebär

Vid en första anblick verkar det som en enkel fråga och det känns som att svaret är enkelt – men vad är en kropp?

I det är avsnittet sammanfattar vi hela serien fram till idag. Vad har vi egentligen kommit fram till och vart tar vi vägen härnäst?

De flesta tror att vi blir sjuka pga att bakterier och virus angriper kroppen. Men hur väl stämmer den idén överens med verkligheten?

Vad är elektromagnetiska fält? Hur fungerar den ursprungliga elektriska miljön och vad innebär det för människor och djur att den miljön inte har existerat sedan 1889?

Varför blir vi egentligen sjuka? Med hjälp av ett ekologiskt tänkande och ny forskning om Fascia och vår tarmflora söker vi i dagens avsnitt efter svar.

Ekologi är en vetenskapstradition som utgår från relationer, konsekvenser, mångfald & störningar – och ett helt nytt sätt att förstå kroppen.

Fascia tvingar oss att tänka annorlunda – men hur gör vi det när vi har förberett oss hela våra liv på att tänka i delar och inte i helhet INTE förstå Fascia.

Vad händer med oss och vår relation till vår kropp när vi placerar all lycka, alla drömmar och alla ambitioner i framtiden?

Insikten om att Fascia ÄR kroppen helhet förändrar hur vi ser på kroppen – men vad innebär det här för oss som människor och hur vi lever våra liv?

Det sjätte avsnittet handlar om det motstånd som finns mot en viss typ av forskning, en viss typ av tänkande och ett nytt sätt att se på kroppen.

När den vetenskapliga förståelsen för kroppen är fragmenterad är det svårt att lägga ihop delarna till en helhet. Det blir lite som att lägga pussel – utan en bild att utgå ifrån. I det här avsnittet försöker vi lägga det här pusslet – och under resans gång så börjar bilden att växa fram.

Finns det ett tankefel i den moderna naturvetenskapliga forskningen? För att söka svar gör vi en idéhistorisk resa till början av 1600-talet