Vad menar vi när vi säger ”släppa på tryck”?

Fascian tar emot och avlastar tryck. Vad menas då med det? Jo, helt enkelt att den fördelar trycket över en större volym. Får du ett slag på axeln så tar så klart axeln en stor kraft men kraften kommer också att fördelas åt alla håll genom kroppen, upp genom halsen till huvudet, ner i armen och ner genom bålen, buk och rygg, genom benet ända ner i tårna. Skulle man se slaget i ”slow motion”, så skulle man kunna se hur kraften/rörelsen rör sig genom kroppen och sedan fjädrar tillbaka av smällen. Genom kroppens biotensegritetsfunktion, likt en ”gyro-upphängning”, försöker den hela tiden att balansera upp och sprida ut kraften så att det åter blir jämnvikt. Det här sker för att skydda axeln från att ta hela smällen och därmed skadas mer allvarligt.

Då fascian tar emot smällen så kommer den flytande delen, fascians grundsubstans, att direkt vid slaget få en högre viskositet och bli mer trögflytande för att stoppa upp slaget utan att bli helt stumt. Det är bland annat hyaluronsyran ,som finns i stor mängd i fasciaflödet, som så snabbt ändrar sina egenskaper och får högre viskositet av bland annat högt tryck. Man säger att det sker en förtätning i grundsubstansen, flödet tjocknar, trycket ökar mellan kollagenfibernätveket, vilket ökar trycket på allt som finns i det området, kollagenfibrer, blodkapillärer, lymfkapillärer, nervreceptorer och nervtrådar. Kollagefibrerna trycks ihop tätare, och ”kletar” fast i varandra. Även trycket på cellerna i området ökar, till exempel fascians fibroblaster. De stimuleras nu att börja bilda mer kollagen för att stärka upp området som har blivit hårt belastat av det ökade trycket. Så småningom har vi nu fått en mer fibrös vävnad, vi har fått en fibros. Detta kan dock ta några månader då det tar tid att ombilda och nybilda kollagen. Nu är det också tätare och trängre mellan fibrerna och mindre plats för flöde, jämför ärrbildning.

Samma sak händer om kroppen är snedbelastad. Då finns ett ökat tryck på vissa områden som tar större belastning och andra områden blir underbelastade /inaktiverade då de inte används. Vävnader som inte används förtvinar medan andra överbelastas, får högre tryck.

Man kan ta liknelsen med en plastnätpåse som man har lök i. Ett elastiskt rutnät av fibrer, dock tvådimensionellt till skillnad mot kroppens fibernätverk som är multidimensionellt. En obelastad nätpåse har jämna stora rutor och man kan tänka sig att det kan röra sig ett flöde obehindrat genom nätverket, det finns gott om plats. Tryck istället till nätpåsen i en riktning och du ser att hela fibernätet kommer att förändras och ändra form, det blir trängre mellan trådarna, hålen blir mindre. Flödet får nu svårare att tränga igenom nätverket, kanske rent av stannar upp så gott som helt.

Då vi avlastar det tryck som samlats i kroppen av ett trauma (kan vara både fysiskt och mentalt tryck) får vi hyaluronsyran att minska sin viskositet, flödet kommer igång och kollagenfibrerna rättar till sig och släpper fram flödet. Det här görs naturligtvis bäst och effektivast nära efter skadan, då endast grundsubstansen är påverkad. Har det gått lång tid sedan traumat så att en fibros har hunnit bildas så tar det också längre tid att åtgärda. Det kräver fler behandlingar och trycket släpper lite i taget.

Läs mer om Fascia & näring