Hur formas Fascia av belastning, rörelse och tryck? 

Fascia är en otroligt anpassningsbar och formbar vävnad. Den ombildas, omformas och stärks eller försvagas efter de krav som ställs, alltså efter den belastning den utsätts för. Men om vi inte rör oss, återbildas inte vävnaden.

Olika belastning ger olika stimulans av vävnadens celler

Beroende på vilken typ av belastning, så stimuleras cellerna att producera olika beståndsdelar till bindväven, t ex olika typ och mängd av kollagen och grundsubstans (olika glukosaminoglykaner och proteoglykaner, inklusive hyaluronsyra).

  • I en sena som belastas (sträcks, stretchas) stimuleras cellerna att bilda mer fibrer av kollagen typ I, som är den vanligaste typen i senor, ligament och muskelfascia.
  • Kollagen typ I är den starkaste kollagentypen, som bildar starka fibrer, som lägger sig parallellt i belastningens riktning.
  • Den här sträckningen stimulerar även ett enzym, lysyloxidas, som bidrar till att skapa tvärbindningar mellan kollagenfibrerna, för att t ex göra senan starkare.

Ju mer sträckningsstimulans, ju mer kollagen typ I och ju mer tvärbindningar. 

  • Kollagenet i en led stimuleras av kompression, det trycks ihop, för att sedan lätta. Där stimuleras cellerna att bilda mer kollagen typ II. Det är den kollagentypen som huvudsakligen finns i brosk.
  • I lös fascia och mellan muskelfascians täta fascia lager, där glid behövs mellan två ytor, sker en skjuvkraft mellan fascialagren.
  • Det stimulerar till produktion av kollagen typ I och III i ungefär lika mängd och där produceras även mer grundsubstans, bland annat hyaluronsyra, som binder vatten och ger glidfunktionen. Hyaluronsyran produceras av speciella celler, fasciacyter, som ligger just i gränsområdet mellan två glidlager.

Vad händer om en sena inte används?

Då en sena inte används, om belastningen upphör, så kommer vävnaden att minska i omfång och den omvandlas och får en mer ärrliknande struktur. Antalet celler kommer att öka och efter tre veckor finns fem gånger så många celler i vävnaden. Kollagenfibrerna minskar i storlek för att efter sex veckor nästan halverat sin storlek. De kommer också upphöra att ligga parallellt i belastningens riktning eftersom det inte finns någon belastningsriktning då senan inte belastas. Istället lägger de sig mer oordnat, precis som vid ett ärr. Då senan ska börja användas igen måste den försiktigt anpassas till belastningen.

Korsbandet blir större under tävlingssäsongen när kroppen anpassar sig till den ökade belastningen

I en färsk forskningsstudie har man undersökt hur ligament anpassar sig till intensiv träning och belastning hos kvinnliga fotbollsspelare. Med hjälp av magnetröntgen har man mätt volymen av främre korsbandet efter tävlingssäsongens slut jämfört med samma mätning före säsongsstart. Volymen på korsbandet ökade under tävlingssäsongen och skillnaden var störst i ”sparkbenet”. Under den mer intensiva belastningsperioden fick spelarna troligen kontinuerligt mikroskador vilket lett till inflammation, uppförökning av celler och ökad kollagenproduktion. Vävnaden försöker anpassa sig efter den ökade belastningen.

  • Majima et al, 2003. Stress Shielding of Patellar Tendon- Effect on Small-Diameter Collagen Fibrils in a Rabbit Model.
  •  Myrick et al, 2019. Effects of Season Long Participation on ACL Volume in Female Intercollegiate Soccer Athletes.
  •  Gillard et al, 1976. The Influence of Mechanical Forces on the Glycosaminoglycan Content of the Rabbit Flexor Digitorum Profundus Tendon.
  • Stecco et al, 2011. Hyaluronan within fascia in the etiology of myofascial pain.
  • Stecco et al, 2018. The Fasciacytes- A New Cell Devoted To Fascial Gliding Regulation.
Innehållsförteckning

    Gå med i Fascia-konversationen idag!
    Klicka här för att få mail om nya avsnitt

    Problem kopplade till Fascian

    Fascia är ett system av flexibel och rörlig bindväv som omsluter allt i hela kroppen. Om vårt fascia-system mår bra, då mår vi bra, men när fascian blir stel, spänd eller inflammerad får det konsekvenser.

    Stress och socker skadar Fascians funktion

    Vad vi säkert vet är att överflöd av socker påverkar Fascian mycket negativt och gör att den blir mindre elastisk. Även stress påverkar Fascian på samma sätt.

    Varför är Fascia inte mer välkänt än det är?

    Vi har identifierat tre starka anledningar till att Fascians centrala betydelse för kroppens funktionalitet inte är mer känd än vad den är. Det kan vara bra att ha detta i åtanke när du förhåller dig till aktuell och tidigare forskning.

    8 tips för att få fart på lymfflödet

    Att hålla fascian i form är i högsta grad viktigt för lymfflödet och därmed ditt immunförsvar. Men vad kan du själv göra för att få fart på lymfflödet?

    Fascia är kroppens största organ

    Fascia eller interstitium? Fascian eller interstitium är kroppens arkitektoniska byggnadsstomme med sitt kontinuerliga flöde, som en amerikansk forskargrupp nu alltså anser vara kroppens största organ.

    Har mina problem med Fascia att göra?

    De flesta frågor vi får handlar om olika problem och besvär kopplade till Fascia. Hur kan Fascia innebära ett nytt sätt att behandla och förebygga problem?

    Vad orsakar ryggvärk?

    Ny forskning visar ett starkt samband mellan ryggvärk och inflammation i Fascia. Men varför får ryggvärk och vad händer egentligen när vi får ont i ryggen?

    Vanliga frågor & svar om Fascia

    På den här sidan har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren om Fascia. Här kan du även själv skicka in dina frågor om Fascia så publicerar vi ett svar inom kort.

    Kan artros i en led läka?

    Många har en bild av att ledbrosk inte kan läka eller att det tar så lång tid att det inte finns något hopp om man har artros. Men ny forskning visar att brosk läker lika snabbt som muskler – under rätt förutsättningar

    7 saker du bör känna till om C-vitamin

    Många känner kanske till att C-vitamin är bra för immunförsvaret, men visste du att produktionen av ny Fascia är beroende av C-vitamin? Eller att vi förbrukar 7 gånger mer C-vitamin vid stress?

    Träning för stärkt Fascia

    Hur tränar man för att stärka Fascian och förebygga skador? Vad är viktigt att tänka på vid rehabilitering av senskador och ligamentskador och varför är stimulation av enzymet lysyloxidas centralt.

    Fascian tar emot och avlastar tryck

    Vad vet man om Fascians funktion och vad som påverkar Fascians förmåga till återuppbyggnad – och hur kan vi använda den kunskapen i vår vardag?

    Hur lär vi oss förstå Fascia?

    Fascia är ett nytt perspektiv, ett helt nytt sätt att se på kroppen, ett nytt sätt att bedriva forskning och ett nytt sätt att förstå världen. Så hur lär man sig förstå Fascia?

    Hur formas Fascia av belastning, rörelse och tryck?

    Fascia är en otroligt anpassningsbar och formbar vävnad. Den ombildas, omformas och stärks eller försvagas efter de krav som ställs, alltså efter den belastning den utsätts för. Men om vi inte rör oss, tillbakabildas inte vävnaden.

    Fascial Net Plastination Project

    I januari 2018 inleddes ett fascinerande projekt, att skapa världens första anatomiska 3D-modell av människokroppen med fokus på fascia. Projektet kallas för Fascial Net Plastination Project.

    Fascia Research Database

    De senaste årens forskning om Fascia har lett till ett helt nytt sätt att se på hälsa, värk och smärta. I Fasciaguidens forskningsdatabas har vi samlat hundratals forskningsrapporter om Fascia.

    Därför menar forskarna att nervsystemet bor i Fascian

    Fascians nätverk finns i olika sammansättningar, strukturer och konstellationer överallt i hela kroppen och är en stor och viktig del i hela kroppens funktion och inte minst i rörelsesystemet, där muskler, skelett och Fascia samverkar.