Kan artros i en led läka?

Många har en bild av att ledbrosk inte kan läka eller att det tar så lång tid att det inte finns något hopp om man har artros. Men ny forskning visar att brosk läker lika snabbt som muskler – under rätt förutsättningar

Vad har ledbrosk för funktion?

Ledbroskets funktion är att minska friktion mellan de båda ledbroskytorna och underlätta glidning då leden rör sig, samt ta upp belastningen då leden utsätts för tryck, kompression.

Ledbrosket kan delas in i tre lager, ytlig, mellandel och djup del och de har lite olika sammansättning, som speglar dess funktion.

Celler i det djupa och mellanlagret, producerar mest kollagen och aggrecan. Aggrecan är en stor hyaluronbindande proteoglykan som förekommer rikligt i ledbrosk. Den bidrar till att de här lagren i brosket kan motstå stora tryckbelastningar.

Celler i det ytliga lagret, närmast glidytan, som normalt utsätts för en glidande skjuvkraft i en led som rör sig, bildar mer av de proteoglykaner som behövs för att få glidfunktion.

Kollagenet i ledbrosk är av typ II, som består av lite tunnare fibriller, inte lika starka parallella fibrer som typ I, och ligger mer oregelbundet formade ihop med proteoglykanmatrixen, eftersom de inte utsätts för den dragkraft som till exempel en sena gör.

Kan ledbrosk nybildas?

Det har alltid hävdats att ledbrosk inte kan nybildas, läka, eller att det tar så lång tid att det inte finns något hopp om man har artros. Samtidigt är det inte så länge sedan man sa att hjärnans nervceller aldrig kunde nybildas – så vad säger forskningen idag om ledbrosk och artros?

I en ny studie har Smeets et al, 2019, jämfört proteinsyntesen i olika typer av vävnad. De har jämför muskelvävnad, (som alla vet läker inom rimlig tid), med olika skelettvävnad, ledbrosk, menisker, sena, ligament, Hoffa’s pad och ledvätska.

De kom fram till att brosk, menisker, senor, ligament nyproduceras ungefär lika fort som muskelvävnad. Deras resultat för olika benvävnad var att den nybildas något långsammare än muskler. Det mest glädjande här är att ledbrosk och menisker kan återbildas ungefär lika fort som muskelvävnad!

Hur ger man ledbrosk förutsättningarna för att nybildas?

För att stimulera cellerna i ledbrosk att producera mer kollagen typ II behövs rätt typ av belastning, dynamisk kompression. Leden måste användas, men inte konstant belastas.

Stimulansen av cellerna för att bilda bland annat kollagen sker i upp till 10 minuter, därefter måste cellerna vila minst 6 timmar för att kunna svara på ny stimulans. Belastningen måste också vara dynamisk och inte alltför hård. Att exempelivs hoppa hopprep är utmärkt.

Det är dock viktigt att undersöka varför artrosen har uppstått! Är det en felaktig belastning? Trauma från en olycka eller en förlossningsskada?

Är det en felbelastning på grund av obalans, snedhet, asymmetri, annan skada, så måste man samtidigt försöka få hjälp med att balansera upp kroppen så att leden får en korrekt belastning. Annars är det moment 22 och brosket slits åter ut då det bildas nytt.

Observera också att för att kunna bygga nytt kollagen så krävs att byggstenarna finns! Alltså måste rätt aminosyror intas dagligen och helst 30 – 60 minuter före övningarna eftersom näringsupptaget i brosket ökar då leden används! Rätt aminosyror får man i sig om man tar tillskott av hydrolyserat kollagen, se artikeln om ”Kollagen som kosttillskott”.

Av Camilla Ranje Nordin, Lärare i Fasciakunskap & Fasciabehandling

Vad GÖR Fascia?

Ryggvärk och andra problem som har med Fascia att göra

Lis and Baar, 2019. Effects of Different Vitamin C–Enriched Collagen Derivatives on Collagen Synthesis

McAlindon et al, 2011. Change in knee osteoarthritis cartilage detected by delayed gadolinium enhanced magnetic resonance imaging following treatment with collagen hydrolysate: a pilot randomized controlled trial.

Nugent et al, 2006. Dynamic Shear Stimulation of Bovine Cartilage Biosynthesis of Proteoglycan 4.

Smeets et al, 2019. Protein Synthesis Rates of Muscle, Tendon, Ligament, Cartilage, and Bone Tissue in Vivo in Humans.