Hoppa till innehåll
Hormonet kortisol
Artikel

Hormonet kortisol

Långvarig belastning på kroppen, då man oroar sig för något, kanske sover för lite och jobbar för mycket under alltför lång tid försämrar ditt immunförsvar.

The Fascia Guide · 10 Aug 20222 min läsning
Nyckelinsikter
  1. 01Undvik långvarig stress – förhöjt kortisol under lång tid bryter ner muskler och vävnader
  2. 02Skydda sömnen – kortisol följer dygnsrytmen och är avgörande för att vakna alert på morgonen
  3. 03Kroniskt högt kortisol försämrar sårläkning och försvårar kroppens läkprocesser i bindväv
  4. 04Bukfetma, håravfall och sköra slemhinnor är konkreta varningstecken på långvarig kortisolbelastning
  5. 05Behandla kortison med respekt – långvariga doser ger samma vävnadsnedbrytande effekter som kronisk stress

Långvarig belastning på kroppen, då man oroar sig för något, kanske sover för lite och jobbar för mycket under alltför lång tid försämrar ditt immunförsvar. Kroppen får ett långvarigt kortisolpåslag, för att klara av stressen, och på lång sikt så skadas vi. Kortisol är ett stresshormon som produceras i binjurarna och hjälper till, tillsammans med stresshormonet adrenalin, för att klara av en akut stressituation. Det hjälper akut till att höja både mental och fysisk prestation. Men då kortisol produceras i förhöjda nivåer under lång tid så är det i stället nedbrytande på kroppen.

Kortisol behövs och är livsviktigt då det reglerar vatten-, salt-, fett-, kolhydrat- och proteinbalansen i kroppen. Det påverkar blodets glukoshalt och upprätthåller blodtrycket. Nivåerna varierar i en dygnsrytm. Kortisol gör att vi blir vakna och alerta och nivåerna höjs på morgonen, då är det som högst för att vi ska vakna. Normalt är det som lägst runt kl 4 på morgonen. Det har också en viktig, naturlig roll för att reglera immunförsvaret, hjälper till att dämpa inflammationsprocesser, för att bekämpa infektioner och skapa en läkprocess. Vid stress produceras extra mycket kortisol för att hjälpa kroppen att klara av en jobbig situation. Kortisolet bryter ner protein, fett och socker och bryter då ner vävnader, för att höja blodsockernivån och öka tillförseln till hjärna och muskler. Pågår detta under lång tid får det negativa konsekvenser och vi tar skada. Vi kan få

sömnproblem,

högt blodtryck,

muskelförtvining,

tappar hår,

hud och slemhinnor blir sköra,

försämrad sårläkning,

ökad bukfetma,

försämrad sköldlörtelfunktion,

försämrad kognitiv förmåga,

framförallt försämras vårt immunförsvar och vi kan få

höga blodsockernivåer som sedan leder till insulinresistens och diabetes typ 2.

Kortison är syntetiskt läkemedel som liknar kortisol och har samma effekter. Höga och långvariga doser av kortisonbehandling har negativa effekter på kroppen, precis som kortisol. Beroende på var behandlingen sätts in så påverkas den vävnaden ofta lokalt. Kortison används oftast för att hämma inflammationer.

Kortisol behövs och är livsviktigt då det reglerar vatten-, salt-, fett-, kolhydrat- och proteinbalansen i kroppen.