Fascia: Ny forskning förändrar synen på värk och smärta

Från Newton, till Einstein, till dagens snabbväxande fasciaforskning. Hur förstår vi saker ur ett annat perspektiv?

För att förstå ett annat perspektiv kan det vara intressant att studera sitt eget. Varför ser vi på världen på just det sätt som vi ser på den?
Ett sätt att förstå varför man har det perspektiv man har är genom idéhistoria. Hur har de idéer vi idag tar för givna, t.ex. att jorden är rund eller att vi består av atomer, blivit till?
Idéhistoria är i sig såklart en komplex vetenskap, men vi tog oss friheten att göra en förenklad beskrivning:

Vi tror fortfarande på den falska idén om ett universum som styrs likt en perfekt mekaniskt klocka

Sedan antiken har människan studerat och försökt förstå sin omgivning naturen, jorden, himlen, stjärnorna och planeterna.

När Isak Newton i slutet av 1600-talet såg ett äpple falla till marken frågade han sig: varför faller ett äpple ner mot marken? Medan månen aldrig faller ner?

Detta ledde till Newtons lagar om gravitation och rörelse, och en bild av universum som ett urverk, där allt bestod av delar som rörde sig i ett förutsägbart mönster. Och Newtons idéer utgjorde grunden för den klassiska fysiken fram till 1900-talet, men präglar fortfarande till viss del vår världsbild.

Tidzoner är bara en uppfinning – men vad är tid egentligen?

När nya järnvägar i allt större skala knöt samman världen uppstod ett nytt behov – gemensam tid. 1879 infördes svensk normaltid då tågen krävde pålitliga tidtabeller och när telegrafen förenade USA och Europa fastställdes den globala tid med tidszoner vi har idag.

I fysik måste makro och mikroperspektivet vara sammanhängade

När Albert Einstein i början av 1900-talet lanserade relativitetsteorin vände han upp och ner på allt. Newtons lagar om gravitation och rörelse stämde inte längre. Kruxet med fysik är att det måste gå ihop, matematiskt, från minsta beståndsdel, mikro, till de största solsystemen, makro.

Relativitetsteorin, universum och kvantfysiken har tvingat såväl fysiker som matematiker att tänka om.

Hur kommer det sig då att mikro & makro perspektvet inte tillämpas inom biologin?

Nya upptäckter väcker nya insikter. Elektronmikroskop har tagit oss in i kroppen och låtit oss upptäcka bakterier, virus, gener, RNA, och DNA. Ju djupare vi gått ju mer har vi lärt oss, men om fysik måste fungera från mikro till makro – gäller inte det även biologi?

Tanken på att det är skelettet som håller upp kroppen är egentligen helt absurd

På 70-talet var ortopeden Stephen Levin på Naturhistoriska Museet i Washington DC, där han såg han en jättedinosaurie med lång utsträckt hals. Plötsligt slog det honom: Det där borde inte gå! I en kropp där muskler och skelett arbetar som hävstänger skulle aldrig en så lång hals klara av det enorma trycket från gravitationen. Dinosaurien skulle falla ihop.

Levin visste att han var något på spåren och mindes att han läst om Tensegrity, en strukturell princip myntad av arkitekten Buckminster Fuller tio år tidigare, där hårda delar, som stavar, och mjuka delar, som linor, skapar en flexibel styrka genom kombinationen av spänning och jämvikt. Strukturen påverkas inte av gravitation då trycket fördelas jämt mellan de olika delarna.

…som i skulpturen Needle Tower, från 1968, som står i Seattle, sex våningar rakt upp i luften, och den består av nästan bara luft. Levin insåg att det är så kroppen måste fungera. Det är den enda modell som passar på alla levande organismer. Han kallade sin upptäckt, BIOtensegrity, och det förändrade vår syn på hur människokroppen är uppbyggd. Den tidigare bilden av ett skelett likt en ställning som alla muskler och organ hänger på, där muskler och skelett jobbar ihop likt mekanik stämmer inte. Istället började man se på vad som finns runt om muskler och skelett, man började studera bindväven, fascian.

Fascia är ett nätverk av bindväv som omsluter allt i hela kroppen – även de minsta cellerna

Fascia är ett nätverk av bindväv som omsluter allt i hela kroppen, från muskler och skelett till organ och celler. Det går att likna vid ett spindelnät av hårda och mjuka delar, starka som stål men samtidigt flexibla som trådar – precis som Levin visade med sin Biotensegrity. Fascian gör kroppen gravitationsneutral så att vi inte faller ihop, en heltäckande kroppsstrumpa från makro till mikro.

1998 visade biologen Donald Ingber att till och med cellen, kroppens minsta beståndsdel, är omgiven av fascia som fungerar som cellens byggnadsställning, som du kan läsa mer om i artikeln ”Architecture of Life”. Fascia är dessutom vital för balans och koordination och innehåller även nervceller som signalerar smärta till nervsystemet – och där finns också alla inflammationsceller. Fascia skyddar mot stötar genom att fördela belastning. Om du t.ex. slår i foten så ser fascian till att smällen tas emot av både ben, knä, höft och rygg.

Allting består av fascia – och är nyckeln till att förstå orsaker till värk

Det här är dock ett relativt nytt forskningsområde. 2005 bildades Fascia Research Society, ett internationellt nätverk av forskare som ägnar sig åt att studera Fascia i detalj. Kirurgen Jean Claude Guimberteau presenterade där en film om ”levande bindväv” och konstaterade att:

“Vi trodde att fascia inte var något, men nu vet vi att det är allt”.

Anatomiprofessor Siegfried Mense visade att inflammation i fascia är en förklaring på smärta i ländryggen. Och på 2015 års konferens presenterade veterinär Vibeke Elbrønd från Köpenhamns Universitet att även hästar har samma strukturer av fascia som människor, samt hur mekaniska SFVor påverkar denna fascia vid behandling. Dessa SFVor har även visat sig stänga av smärtreceptorer i fascian, öka cirkulationen och få inflammation att avta.

Inflammation i Fascia är kopplad till åkommor som whiplash, tennisarmbåge, hälsporre & frozen shoulder

Hemma i Sverige leder innovatören Hans Bohlin tillsammans med Professor Karl E Arfors sökandet efter ökad förståelse för fascia – och nya upptäcker väcker nya insikter.

Mense visade att inflammation i Fascia ledde till smärta i ryggen. Nu vet vi att liknande tillstånd finns vid fall av bl.a. whiplash, tennisarmbåge, hälsporre och frozen shoulder. Vi vet även att inflammation har ett samband med diabetes, alzheimer, och till och med cancer.

Nya innovationer underlättar behandling av fascia på både människor och djur och varje månad kommer nya rapporter från tusentals hästar som springer fortare och från människor med minskad värk och smärta

Forskningen på fascians roll i våra kroppar fortsätter, och fler upptäckter väntar runt hörnet…

*Av Axel Bohlin Grundare & Redaktör, The Fascia Guide*

*Av Hans Bohlin, Innovatör & Fascia-expert*