Fascian och balansen
Fascians nätverk finns i olika sammansättningar, strukturer och konstellationer överallt i hela kroppen och är en stor och viktig del i hela kroppens funktion och inte minst i rörelsesystemet, där muskler, skelett och Fascia samverkar. Att olika Fasciaskikt , muskelfibrer, muskelbuntar och andra vävnader kan röra sig och glida gentemot varandra är en viktig del för smidiga och smärtfria rörelser. Inte minst har det en enormt viktig roll i vår proprioception, vår förmåga att känna av var och hur kroppens position är i rummet. Helt enkelt en viktig del i vår balans och koordination.
Tätare Fasciastrukturer, t ex runt fotleder, under fötter och toracolumbarfascian (bröstrygg och länd), innehåller rikligt med proprioceptorer, nervceller som känner av balans och hållning, koordination med mera. De kallas också för mekanoreceptorer och är de snabbaste nervcellerna i kroppen eftersom det är bråttom att få muskler och fascia att rätta upp balansen då vi trampar snett eller håller på att falla! Endast en liten del av alla nervceller är mekanoreceptorer, de flesta receptorerna i Fascian är så kallade fria nervändar (utan inkapsling) och smärtreceptorer.
Fascian och smärta
Ortopedkirurgen och en av världens mest framstående Fasciaforskare, Carla Stecco, säger "thoracolumbarfascian är som en stor receptor som kan känna spänningen som kommer från armar, ben, ryggrad och bukhåla". Känselreceptorerna i Fascian registrerar spänningen som smärta.
Forskarna har sett ett stort samband med försämrad rörlighet i Fascian, försämrad proprioception och ökad värk och smärta. Man har påvisat att personer med kronisk smärta i ländryggen har en tjockare och stelare Fascia, 20% stelare och mindre töjbar, i länd- och bröstrygg och de har då också en sämre proprioception. Nervsignalerna kommer helt enkelt inte fram tillräckligt fort då det är ett högre tryck i vävnaden runt omkring.
Forskare har framkallat inflammation och smärta i thoracolumbarfascian genom att injicera hypertonisk saltlösning, en saltlösning som innehåller 5,8% salt till skillnad mot kroppens fysiologiska saltbalans i vävnader på 0,9%, vilket retar vävnaden. Det har visat sig att vid en kronisk (långvarig) inflammation i den täta Fascian, ökade mängden smärtreceptorer från 4% till 15%. Dessutom ökar receptorernas känslighet, de får en lägre retningströskel, ju längre tid smärtan och inflammationen varar. Den smärta som signaleras från Fascian sägs också vara mer diffus och utstrålande till skillnad mot smärta i huden eller i en muskel som är mer lokal.
Nu anser ju många Fasciaforskare att även huden räknas till Fascian samt att alla celler inklusive muskelfibrer är helt insvepta i Fascia, så alla nervreceptorer sitter i någon typ av Fascia eftersom inte nervreceptorer sitter direkt på t ex en muskelfiber. Så vad vi kallar det ena eller andra kan vara förvirra men det som är väsentligt är att allt i kroppen hänger ihop och är en helhet, även om strukturer och sammansättning varierar.
Proprioceptorer och smärtreceptorer tar emot yttre information, sådant som händer utifrån. Fascian har också mycket fria nervändar i den viscerala Fascian, bland inre organen, inälvorna. De här nervändarna registrerar istället så kallad interoception, vad som händer inne i kroppen. Till exempel hjärtslag, andning, värme, känsel från tarm och mage, smak, en innerlig känsla vid mjuk beröring, hel enkelt hur det känns inuti kroppen. Alla har vi väl känt den här magkänslan som försöker säga någonting men som vi inte riktigt kan förklara. Det här är signaler som signaleras genom långsamma nervtrådar, det är inte så akut bråttom med den informationen.
Fascian vårt största sinnesorgan
Ny färsk forskning visar att Fascianätverket innehåller ca 250 miljoner fria nervändar och smärtreceptorer (nociceptorer), jämfört med hudens 200 miljoner och ögats 126 miljoner synreceptorer. (Räknar man in även huden som Fascia blir det alltså 450 miljoner fria nervändar). Det här betyder att Fascian är vårt rikligast innerverade organ, vårt största sinnesorgan! Fascian kommunicerar med alla andra organ och celler i hela kroppen. Den skickar signaler och tar emot information, på flera olika sätt, till och från andra organ och vävnader i kroppen.
Är det då enbart via nervsystem och hormoner som kroppen kommunicerar? Nej, ny kunskap visar att utöver nervsystemets signaler finns kommunikation som går enormt mycket snabbare än den snabbaste nervcell! Fascian består till stor del av en flytande grundsubstans, interstitium, som innehåller en mängd stora vattenhållande molekyler, som hyaluronsyra och andra molekyler mellan fibernät av proteinet kollagen. I det här flödet cirkulerar mängder av signalmolekyler i Fascian, med mängder av information. I fibernätverket av kollagen vidarebefordras minsta lilla rörelse till kroppens celler och av rörelsen bildas det svaga strömmar.
Forskarna har identifierat flera olika kommunikationsprocesser som äger rum i Fascian, t ex konduktion, biomagnetiska fält, ljus (osynligt för ögat) med mera, Kommunikation som går mycket snabbare än den snabbaste nervcell kan prestera. Det här är spännande och helt omvälvande kunskap som ställer mycket av det vi lärt oss tidigare och tar för självklart, helt på ända. Så att kalla Fascian för kroppens största och känsligaste kommunikationsorgan är definitivt ingen överdrift!
*Av Camilla Ranje Nordin, Lärare i Fasciakunskap & Fasciabehandling*
