I de första två avsnitten har vi kunnat konstatera att det finns olika sätt att se på kroppen och att det finns stora brister i vårt västerländska sätt att se på såväl människan som på kroppen.
Från ett idéhistoriskt perspektiv går det att argumentera för att det reduktionistiska tänkandet som genomsyrar dagens naturvetenskap i själva verket var en kompromiss med den kyrkliga makten, en tillfällig objektifiering och förenkling av verkligheten, en rent av medveten reducering av vad människan, livet och naturen egentligen är.
Genom att dela upp, plocka isär och nära studera de minsta beståndsdelarna har vi ökat en viss typ av förståelse som gett oss vår moderna värld – men någonstans på vägen glömde vi bort en av de centrala grundtankarna bakom hela det reduktionistiska tänkandet – vikten av att sätta ihop delarna till en helhet.
Men de senaste tio åren har det skett en explosion av ny anatomisk forskning som väcker nytt liv i tanken om att delarna måste sättas ihop till en helhet. Inom det här området är helhetssyn inte bara önskvärt utan helt nödvändigt – och de senaste årens upptäckter ifrågasätter många tidigare idéer om kroppen, om hälsa, om värk och om våra folkhälsosjukdomar.
I det här avsnittet ska vi prata om Fascia, det nätverk av bindväv som omsluter allt i kroppen, från muskler och skelett, till organ och celler, och om hur fascia gått från att vara något man skurit bort – till att 2017 erkännas som kroppens största organ, vitalt för hur vår kropp fungerar.
Deltagare i avsnittet är Axel Bohlin, Hans Bohlin samt Per Johansson.
Referenser från avsnitt 3
Definition av Fascia
Karl E Arfors, inflammation & ryggvärk
Tyska dokumentären från 2013 med Heike Jäger
Studien om Fascia och hästar
Heike Jäger om nuvarande forskningsläge
Fascia Research Congress 2018
