**Fascia är en otroligt anpassningsbar och formbar vävnad. Den ombildas, omformas och stärks eller försvagas efter de krav som ställs, alltså efter den belastning den utsätts för. Men om vi inte rör oss, återbildas inte vävnaden.**
Olika belastning ger olika stimulans av vävnadens celler
Beroende på vilken typ av belastning, så stimuleras cellerna att producera olika beståndsdelar till bindväven, t ex olika typ och mängd av kollagen och grundsubstans (olika glukosaminoglykaner och proteoglykaner, inklusive hyaluronsyra).
- I en sena som belastas (sträcks, stretchas) stimuleras cellerna att bilda mer fibrer av kollagen typ I, som är den vanligaste typen i senor, ligament och muskelfascia.
- Kollagen typ I är den starkaste kollagentypen, som bildar starka fibrer, som lägger sig parallellt i belastningens riktning.
- Den här sträckningen stimulerar även ett enzym, lysyloxidas, som bidrar till att skapa tvärbindningar mellan kollagenfibrerna, för att t ex göra senan starkare.
Ju mer sträckningsstimulans, ju mer kollagen typ I och ju mer tvärbindningar.
- Kollagenet i en led stimuleras av kompression, det trycks ihop, för att sedan lätta. Där stimuleras cellerna att bilda mer kollagen typ II. Det är den kollagentypen som huvudsakligen finns i brosk.
- I lös fascia och mellan muskelfascians täta fascia lager, där glid behövs mellan två ytor, sker en skjuvkraft mellan fascialagren.
- Det stimulerar till produktion av kollagen typ I och III i ungefär lika mängd och där produceras även mer grundsubstans, bland annat hyaluronsyra, som binder vatten och ger glidfunktionen. Hyaluronsyran produceras av speciella celler, fasciacyter, som ligger just i gränsområdet mellan två glidlager.
Vad händer om en sena inte används?
Då en sena inte används, om belastningen upphör, så kommer vävnaden att minska i omfång och den omvandlas och får en mer ärrliknande struktur. Antalet celler kommer att öka och efter tre veckor finns fem gånger så många celler i vävnaden. Kollagenfibrerna minskar i storlek för att efter sex veckor nästan halverat sin storlek. De kommer också upphöra att ligga parallellt i belastningens riktning eftersom det inte finns någon belastningsriktning då senan inte belastas. Istället lägger de sig mer oordnat, precis som vid ett ärr. Då senan ska börja användas igen måste den försiktigt anpassas till belastningen.
Korsbandet blir större under tävlingssäsongen när kroppen anpassar sig till den ökade belastningen
I en färsk forskningsstudie har man undersökt hur ligament anpassar sig till intensiv träning och belastning hos kvinnliga fotbollsspelare. Med hjälp av magnetröntgen har man mätt volymen av främre korsbandet efter tävlingssäsongens slut jämfört med samma mätning före säsongsstart. Volymen på korsbandet ökade under tävlingssäsongen och skillnaden var störst i ”sparkbenet”. Under den mer intensiva belastningsperioden fick spelarna troligen kontinuerligt mikroskador vilket lett till inflammation, uppförökning av celler och ökad kollagenproduktion. Vävnaden försöker anpassa sig efter den ökade belastningen.
*Av Camilla Ranje Nordin, Lärare i Fasciakunskap & Fasciabehandling*
- Majima et al, 2003. *Stress Shielding of Patellar Tendon- Effect on Small-Diameter Collagen Fibrils in a Rabbit Model.*
- Myrick et al, 2019. *Effects of Season Long Participation on ACL Volume in Female Intercollegiate Soccer Athletes.*
- Gillard et al, 1976. *The Influence of Mechanical Forces on the Glycosaminoglycan Content of the Rabbit Flexor Digitorum Profundus Tendon.*
- Stecco et al, 2011. *Hyaluronan within fascia in the etiology of myofascial pain.*
- Stecco et al, 2018. *The Fasciacytes- A New Cell Devoted To Fascial Gliding Regulation.*
