Fascian tar emot och avlastar tryck

Vad vet man om Fascians funktion och vad som påverkar Fascians förmåga till återuppbyggnad – och hur kan vi använda den kunskapen i vår vardag?

De senaste årens forskning visar att Fascia har en mycket större betydelse för hälsa, värk och smärta än vi tidigare vetat om.

Fascian står för mer än en tredjedel av rörelseapparaten, här sitter de flesta av våra smärtreceptorer och nästan all kommunikation i kroppen går via fascian.

Trots de tusentals forskningsrapporter som publicerats de senaste åren är förståelsen för Fascians funktion – och för kroppen som helhet – fortfarande i sin linda.

Här har vi samlat den traditionella förståelsen för fascia och bindväv, ett axplock av ny forskning som förklarar vitkiga funktioner – och framför allt, den enkla praktiska förklaringen på en av Fascians viktigaste funktioner – att ta emot och avlasta tryck.

“Det enklaste sättet att förklara kroppens funktion är att den tar emot och avlastar tryck” – Julian Baker, Fascia Research Congress 2015

Fascian påverkas av i princip allt vi utsätter oss för

Fascia påverkas av en mängd olika faktorer som ålder, genotyp, sjukdomar, medicinering, näring, social stress, sömn, föroreningar, mental stress och idrottande.

Enkelt förklarat kan man säga att en av Fascians absolut viktigaste funktioner är ta emot och avlasta tryck – alltså att hantera allt vi dagligen utsätter kroppen för.

Frågan är vilket tryck du utsätter din Fascia för och vad du gör för att hjälpa din kropp att fungera som den ska.

Dr. Heike Jäger från Fascia Research Center i Ulm, Tyskland, föreläser om Fascia i Stockholm, maj 2017

Fascians funktion: Den traditionella kunskapen

Strukturellt stöd (med det menas organens upphängning, placering)

Kontakt mellan vävnader och skydd av organ

Metabolisk funktion och lagring av energi

Reglerar diffusion av olika substanser

Bildar ärrvävnad (kroppens sätt att reparera)

Fascians funktion: Ny forskning

Signalöverföring och smärtledning via nervvävnad som löper i fascian. (Langevin et al, 2001, 2006; Schleip et al, 2010)

Tillför blod, lymfa och returnerar vätskor från närliggande strukturer.

Underlättar glidförmågan för muskelbuntar och olika muskler gentemot varandra. (Stecco, 2015)

Stabiliserar och balanserar upp kroppen. (Barnes, 1997; Stecco, 2015; Elbrønd and Schultz, 2015)

Förmåga att anpassa sig till fysiologisk stress (formbar). ) (Schleip, 2003)

Mottaglig för mekanisk belastning och manipulation. (Langevin et al, 2006; Elbrønd et al, 2015)

Förmåga att att förändra kroppens struktur genom transport av hormoner (Stecco, 2018) och vätska, flöde, genom vävnaden (Swartz, 2018)

Hur hanterar kroppen trycket den utsätts för?

Hur tar kroppen emot och avlastar tryck? Erfarenhetsmässigt är det faktiskt inte så svårt att förstå.

Om någon ger dig en lätt knuff på axeln så går ena axeln bakåt, den andra skjuts framåt, rygg, höft och ben följer också med i rörelsen och på så sätt fördelas knuffen över hela kroppen.

På samma sätt så kommer trycket från en stukad fot att fördelas på vad, knä, lår, höft, rygg och nacke.

Kroppens system för avlastning av tryck är snabbt, flexibelt, starkt och globalt – hela kroppen arbetar, allt är i rörelse.

Teoretiskt är det här dock inte helt lätt att förstå – om man är kvar i gamla modeller.

En sådan modell är hävstångsmodellen, där man ser på kroppen som biomekanik. Enkelt förklarat så innebär det att man liknar t ex liknar rörelsen som lyfter en arm med rörelsen hos en grävskopa.

Problemet med den här teoretiska modellen är att den inte stämmer med verkligheten. Den stämmer inte för encelliga organismer, den stämmer inte för fyrfotadjur – och numera vet vi att den inte heller stämmer för människor.

Nya upptäckter väcker nya insikter

Det finns dock en modell som förklarar rörelse och funktio för alla levande organismer, från encelliga organismer, till fyrfotadjur och människor.

Biotensegrity myntades på 70-talet av ortopeden Dr. Stephen Levin.

Enligt principen om biotensegritet flyter komponenter i ett hav av balanserad spänning utan att röra varandra.

När en kropp deformeras av en kraft från utsidan, sprids spänningen över hela området och påverkar inte bara lokalt där kraften träffar. Påverkan av belastning under lång tid kan ge samma effekt.

Förenklat kan man säga att det är ett system där hårda delar, som skelett, och mjuka delar, som kollagentrådar (bindväv), arbetar tillsammans genom att absorbera, fördela och släppa tryck och spänning.

Den är modellen är BÅDE stark och flexibel, rörlig och anpassningsbar, vilket demonstreras av filmen nedan.

Beställ Fasciaguiden här

Lägg märke till hur ”bollen” studsar och hur helheten påverkas när EN tråd klipps av.