Varför är det vanligare att kvinnor har ryggvärk?
Fler kvinnor än män drabbas av ryggvärk, vrickningar, korsbandsskador och liknande. Hur kan det komma sig?
Ny forskning visar hur kroppens grundläggande struktur, Fascian, förändras av bl.a. hormonet östrogen och enzymet lysyloxidas – vilket leder till att hela kroppen bygger om sig själv innifrån.
Vad har Fascia med ryggvärk att göra?
Fascian skapar ett tredimensionellt nätverk i kroppen, av omväxlande lös och tät bindväv, som möjliggör att alla celler och organsystem i kroppen kan hålla ihop och samarbeta som en integrerad helhet.
Enkelt kan man beskriva fascian som en fast del och en flytande del, tillsammans med celler, som producerar de ingående komponenterna. Den fasta delen består av fiberproteiner, mestadels kollagen, och den flytande delen av en vattenbindande gel som till stor del består av hyaluronsyra, men även andra molekyler.
Den här fasta och flytande delen kallas gemensamt för den extracellulära matrixen (ECM), det som finns utanför cellerna. Invävt i den extracellulära matrixen finns cellerna, till exempel fibroblaster, som bildar komponenterna till ECM och som styr maskineriet genom att hela tiden kommunicera med andra celler och vävnaden runt om och producera proteiner och andra molekyler efter behov.
Den fasta delen, kollagenet, medverkar till struktur och hållfasthet, styr fascians mekaniska egenskaper på makronivå. I den flytande gelen styrs fascians egenskaper på mikronivå, kommunikation mellan celler och transport på molekylärnivå sker här.
Det är just den här fasta delen, kollagenet, som behövs för hållfastheten, som inte riktigt vill hålla ihop på kvinnor i fertil ålder! Varför då?
Hur skiljer sig Fascians struktur mellan män och kvinnor?
Hormonet östrogen har en stor inverkan på kollagenets sammansättning, vilket naturligtvis påverkar fascia, senor och ligament med mera. Kollagen är kroppens vanligaste protein och kollagen finns i flera olika varianter, till exempel typ I, som är vårt vanligaste kollagen, eller typ III som är ett mjukare kollagen, vanligt i lös fascia. Kollagen av typ I, är ett starkt, stabilt kollagen som bildar starka fibrer, faktiskt starkare än stål. Den typen finns det rikligt av i tät, stark fascia, t ex senor, ligament, muskelfascia och de kraftiga aponeurosfasciorna över buk och rygg, rectusfascian och thoracolumbarfascian. De ska hjälpa till att stärka och stabilisera vår hållning. I lösare fascia, under huden, finns istället mer av kollagen typ III.
För att kollagenfibrerna ska bli starka så behövs det så kallade tvärbindningar mellan kollagenmolekylerna för att hålla ihop och stabilisera fibrerna. Som med det mesta när kroppen ska syntetisera något, så behövs det enzymer som driver syntesen. Enzymet som hjälper till att skapa tvärbindningar i kollagen I heter lysyloxidas och det behövs alltså för att skapa ett stabilt och starkt kollagen. Många tvärbindningar ger ett stabilare, men också stelare, kollagen och färre bindningar ger ett mjukare, mindre stabilt kollagen.
Mer östrogen = mindre kollagen I och mer ryggvärk
Enligt ny forskning så påverkas enzymet lysyloxidas av östrogen, så att dess effekt hämmas. Alltså bildas inte lika många tvärbindningar då det finns mycket östrogen. Det här innebär att kvinnor i fertil ålder får ett vekare kollagen, speciellt runt ovulation och under graviditet, då östrogennivåerna är höga.
Östrogen minskar också syntesen av kollagen I och ökar istället bildning av kollagen III och fibrillin (ett annat protein i fascia). Det innebär en mjukare och mindre stabil fascia. Följden blir att kvinnor lättare drabbas av ryggont, vrickar sig eller får korsbandsskador men de drabbas istället mer sällan av muskelbristningar då senornas och muskelfascians kollagen är mer elastiskt.
Framförallt under graviditet, då vävnaden är vek och muskulatur och fascia också lätt blir överansträngda, då tyngdpunkten ändras och kroppen hamnar i obalans. En överansträngd fascia skapar små mikroskador, vilket sätter igång en läkprocess, en inflammation, där hyaluronsyra i högsta grad är inblandad (se artikel om hyaluronsyra och förtätning). Den här inflammationen och förtätningen i fascian skapar även den tryck på nervreceptorer och ger smärta.
Produktion och nedbrytning av kollagen, formation av ny vävnad, stimuleras av belastning, mer kollagen bildas alltså då man tränar. Även här finns det en skillnad mellan kön. Stimulanseffekten på kollagensyntesen efter träning är lägre hos kvinnor i fertil ålder.
Efter klimakteriet då östrogennivåerna sjunker, ökar produktionen av kollagen I kraftigt, och kollagen III minskar. Då blir fascian istället stelare, om än stadigare, vilket också kan skapa ryggont och annan myofasciasmärta på grund av för ”trång kostym” som trycker på smärtreceptorer i fascian.
Behandling av fascia för att hålla igång flödet i den flytande delen av fascian och minska stelhet som uppstår av förtätning i hyaluronsyran, att få kroppen i balans, kan minska problemen!
- Fede et al, 2016. Hormone receptor expression in human fascial tissue.
- Fede et al, 2019. Sensitivity of the fasciae to sex hormone levels: Modulation of collagen-I, collagen-III and fibrillin production.
- Kjær et al, 2009. Mechanical loading, tendon, collagen synthesis, tissue adaptation, fibroblast, growth factors, exercise, physical training
- Lee et al, 2015. Estrogen Inhibits Lysyl Oxidase and Decreases Mechanical Function in Engineered Ligaments.
- Lodish et al, 2000. Molecular Cell Biology, 4th edn.