7 saker du bör känna till om C-vitamin

Många känner kanske till att C-vitamin är bra för immunförsvaret – men visste du att produktionen av ny Fascia är beroende av C-vitamin? Eller att vi förbrukar 7 gånger mer C-vitamin vid stress?

Sedan vi i mars 2020 gav Camilla Ranje Nordin uppdraget att ta fram en artikelserie om hur man kan stärka immunförsvaret har hon pratat nästan oavbrutet om C-vitamin och hon påstår att i princip ALLA människor bör börja med dagliga tillskott av stora doser C-vitamin.

I den här artikeln listar vi sju saker du bör känna till om C-vitamin

1. Människor tillverkar inte eget C-vitamin – till skillnad från nästan alla andra däggdjur

De allra flesta däggdjur, med några undantag, bildar själva C-vitamin i levern, ifrån glukos. Till undantagen hör de flesta primater, dit vi människor hör, samt marsvin och någon fladdermusart. Det innebär att vi måste få i oss allt vi behöver genom det vi äter. Vårt rekommenderade dagliga intag (RDI) enligt livsmedelsverket är 75 mg för en vuxen, något mer om man är gravid eller ammar.

En gorilla, som liksom vi inte kan bilda eget C-vitamin, får via sin föda (grönfoder) i sig 30 mg/kg och dag, vilket blir, för en gorilla på 150 kg, 4500 mg/dag. Ett marsvin, som väger knappt ett kg, får via maten i sig 30 mg/dag. Omräknat till en människa på 70 kg skulle det motsvara 2100 mg/dag.

En get producerar 7 gånger mer C vitamin under stress – hur mycket mer c-vitamin äter du när du är stressad?

En get, som producerar eget C-vitamin, producerar 185 mg/kg och dag då den är frisk, och upp till 1400 mg/kg och dag då den utsätts för någon form av stress. Det blir omräknat till 70 kg, 13000 mg (13 g) i friskt tillstånd och upp till 100000 mg (100 g) vid stress.

Vårt rekommenderade dagliga intag (RDI) på 75 mg/dag motsvarar ca 1,1 mg/kg.

Är det någon som läst eller hört något om att vi i det moderna samhället har stressrelaterade problem? Här borde en klocka ringa!

2. Det finns enormt mycket ny forskning om C-vitaminets funktion

Varför det inte pratas mer om C-vitamin i media är en gåta, med tanke på hur otroligt mycket forskning det finns om C-vitaminets funktion och hälsofördelar. När vi fick den här artikeln av Camilla Ranje Nordin innehöll den 1 1/2 A4 text och 3 A4 referenser. Av de 83 källorna listade nedan är drygt hälften från de senaste 15 åren.

C-vitamin är sedan gammalt mest känt för bristsjukdomen skörbjugg, en rubbning i kollagenbildningen, som drabbade personer med allvarlig C-vitaminbrist.

Eftersom kollagen är kroppens vanligaste protein och finns i all typ av bindväv (skelett, brosk, fascia osv) så är kollagensyntesen högst väsentlig. I slutet av 1700-talet upptäcktes det att citronjuice botade skörbjugg och 1937 fick fysiologen och biokemisten Albert Szent-Györgyi nobelpris för sin upptäckt av C-vitamin.

RDI är satt för att undvika skörbjugg men C-vitamin har så många fler funktioner i kroppen än att ”bara” medverka vid kollagensyntesen.

Människa har dock en effektivare mekanism, än t ex marsvin, att återvinna och ta till vara på det C-vitamin som finns. Koncentrationen av C-vitamin i olika vävnader i kroppen skiljer sig också väsentligt, t ex 0,2 mM i muskler och hjärta medan det i hjärna och binjurar finns upp till 10 mM. Även ögonen innehåller stora mängder.

Det finns enormt mycket forskning på C-vitamin och man har som sagt, funnit att det har en stor mängd fler fysiologiska funktioner i kroppen än att förhindra skörbjugg.

Det är ett co-enzym (katalysator) som, förutom att medverka vid bildning av kollagen, även medverkar i en mängd andra reaktioner, som energiomsättning, nervsystemets funktion, immunsystemets funktion.

Det är en kraftfull antioxidant som skyddar mot fria radikaler och fungerar även som antihistamin.

Det har också antibakteriella och antivirala effekter.

3. C-vitaminets 12 viktigaste funktioner för kroppen

C-vitamin har så otroligt många viktiga funktioner i kroppen att man lätt blir förvirrad.

För att förenkla har vi gjort en checklista på de mest grundläggande funktionerna C-vitamin har i kroppen.

4. Kan C-vitamin användas vid behandling av cancer, lunginflammation & andra sjukdommar?

Det finns mycket forskning där C-vitamin visats ha effekt för att behandla en mängd olika sjukdomar, som t ex lunginflammation och cancer. Då C-vitamin används i terapeutiskt syfte ges det i enormt höga doser. På senare tid har intravenös behandling av cancer i megadoser på upp till 100-200 g givit bra resultat. Det har även ökat effekten av traditionell cellgiftbehandling och underlättat bieffekterna så patienten mår bättre. Det krävs riktigt höga doser för att behandla t ex cancer, också beroende av skede i sjukdomen, och då det ges intravenöst är upptaget 100%. Även sepsis har behandlats intravenöst med goda resultat.

C-vitamin har, förutom de ovan nämnda, visat sig hjälpa vid behandling av andra inflammationer och infektioner som tuberkulos, kikhosta, stelkramp, körtelfeber, polio, gulsot, förgiftningar, snabbar på läkning av sår och brännskador, positiv effekt vid diabetes, blödningar och blödande tandkött, mm, mm. Alla dessa positiva effekter av C-vitamintillförsel tillskrivs dess kraftfulla antioxidativa egenskaper samt effekter på immunförsvaret. Precis nyligen, nu i april 2020, så har det startat upp en studie på behandling av COVID-19-patienter med C-vitamin intravenöst. Studien görs i Wuhan, Kina, och omfattar 140 patienter, en placebokontrollgrupp och en grupp som ges 24 g/dag i 7 dagar. Den studien ska vara klar i september 2020.

5. Vi behöver mer C-vitamin när kroppen belastas (t.ex. stress, sjukdom, träning)

Oxidativ stress uppstår då kroppen utsätts för någon form av belastning, som t ex sjukdom, psykisk stress, fysisk ansträngning, olika gifter, alkohol, rökning, fetma mm.

Det bildas alltid, även normalt, en viss mängd fria radikaler i cellernas energiproduktion men vid stress bildas mer och blir det för mycket så kan de allvarligt skada våra celler och framkalla inflammationer och sjukdomar.

För att bekämpa och neutralisera dessa fria radikaler behövs antioxidanter. C-vitamin, askorbinsyra, är en kraftfull antioxidant då den har två elektroner att skänka, jämfört med andra vanliga antioxidanter som endast har en elektron över (se separat avsnitt om oxidativ stress).

C-vitamin är alltså effektiv på att bekämpa oxidativ stress och förbrukas då snabbare vid sjukdom, stress, fysisk ansträngning, rökning, fetma mm. Inflammation skapar kraftig oxidativ stress och de fria radikalerna fungerar då som signalproteiner, så de behövs till viss del, men för mycket skadar oss, som sagt. Den oxidativa stressen skapar dock ännu mer inflammation, en ond cirkel uppstår om ingen tar hand om dem.

I och med att C-vitamin är en viktig antioxidant så förbrukas mer C-vitamin ju mer oxidativ stress man utsätts för. Djur som själva producerar C-vitamin producerar också mer C-vitamin då de utsätts för stress, geten i exemplet ovan.

I en undersökning har man mätt koncentrationen av C-vitamin i plasma och i muskulatur hos allvarligt sjuka patienter med C-vitaminbrist, som då de tillförts rekommenderade (låga) doser på 125 mg/dag, oralt eller intravenöst, inte fått ökade nivåer i plasma eller muskulatur. Detta tyder på att sjukdomen förbrukar mycket C-vitamin och alltså att högre doser behövs för att få upp nivåerna.

6. Det är svårare än man tror att få i sig C-vitamin via maten

C-vitamin finns endast i frukt, bär och grönsaker, och bäst är det med råa, färska och opåverkade råvaror, då C-vitamin snabbt förstörs då det tillagas, fryses eller på annat sätt processas. Pressad fruktjuice förlorar i C-vitaminhalt direkt eftersom det snabbt oxiderar med syre, på grund av sin instabilitet. Det är en av de minst stabila vitaminerna.

Gul och röd paprika, blomkål, broccoli, grönkål, spenat, citrus, kiwi, brysselkål, pepparrot, nypon, brännässla, jordgubbar, kirskål, maskrosblad är stora C-vitaminkällor. Äter man stora mängder av dessa frukter och grönsaker, i färsk form, så kan man få i sig runt 500 mg, kanske upp till 1 g. Dock är växternas näringsinnehåll inte konstant, utan beror av jordmån, soltimmar, gödning, vattentillgång, ekologisk eller konventionell odling mm.

Tyvärr är ofta den mat vi äter idag, utarmad på C-vitamin, då den kanske tillagats, frysts, och tillagas eller värms igen. Ser vi till matsituationen för våra äldre, på äldreboenden eller sjukhus, så är nog inte maten speciellt rik på C-vitamin. De äter dessutom ofta små portioner då aptiten tryter. C-vitamintillskott ges inte heller på sjukhusen, så man kan nog utgå ifrån att de flesta sjuka, då de behöver det som mest, har ett stort underskott av C-vitamin.

7. Så kan du räkna ut hur mycket C-vitamin du behöver

Dosering av C-vitamin, och kroppens behov, varierar och är beroende av många olika faktorer; individens genetik, matvanor, levnadsvanor, dagsform, alkohol, rökning, droger, stresstålighet, kemisk påverkan, resor mm.

Det finns mängder av forskning som visar att högre doser än dagens rekommenderade har positiva effekter och att det är viktigt att hela tiden anpassa sin dos efter dagsform!

Det är svårt att överdosera C-vitamin, det lagras inte i kroppen utan rensas ut med urinen, och det finns inget rapporterat dödsfall relaterat till C-vitamin. LD-50-dosen ligger på 11900 mg/kg kroppsvikt, intag vid ett och samma tillfälle (aspirin 200 mg, paracetamol 1944 mg). LD-50 är ett värde på hur giftig en substans är, den dos då 50% av försöksdjuren dör. Ju lägre värde desto giftigare substans.

En människa på 70 kg behöver då få i sig närmare ett kg, vid samma tillfälle. Det som troligen händer vid högt intag är att man får orolig mage och diarré, vilket ger sig direkt om man slutar ta C-vitamin eller minskar dosen. Mängden för vad magen tål varierar efter kroppens behov, då man är utsatt för kraftig oxidativ stress så klarar man av en högre dos.

Enligt flera forskare så kan underhållsbehovet för en vuxen variera mellan 500 mg och 10g per dag, utspritt under dagen, beroende av omständigheter. Ett minimumintag på 2-4 g per dag är en bra daglig underhållsdos för vuxna, helst spritt på 3-4 ggr per dag. Så fort man känner minsta tecken på sjukdom, ökas dosen radikalt och tas tätare, minst varannan timme.

Ett sätt då att ta reda på vad just du tål, är att dosera 1-2 g varannan timme och notera den totala mängden då magen säger stopp, minska därefter till 50-90% av den mängden. Detta ska vara idealisk dos för just den stressnivån och livssituationen.

Värt att notera är att en cigarett förbrukar 25 mg C-vitamin. Högt sockerintag motverkar också C-vitaminets effekter, vilket alltså gör att intaget måste öka.

Har man problem med njurar eller haft problem med njursten så kan man iaktta viss försiktighet, men det finns inga klara belägg för att C-vitamin ökar risken för njursten. Tvärtom så behandlas njursten med C-vitamin.

Uttorkning är troligen ett större problem vid njursten. Är man njurtransplanterad kan det vara kontraindikativt liksom om man lider av brist på enzymet Glukos-6-fosfatdehydrogenas (ger anemi), men det senare gäller mer för höga doser främst intravenöst, och då bör det kollas först med blodprov.

Forskning om C-vitamin