Varför säger vissa läkare att tillskott av C-vitamin inte behövs och rent av är skadligt?

Inom den offentliga vården har man ofta en sval inställning till näringstillskott, som vitaminer och mineraler. Ett vanligt argument mot näringstillskott är att ”man får i sig det man behöver om man äter en varierad kost”. Ett mantra som tyvärr inte stämmer längre. Med dagens industriellt processade mat och jordar som är utarmade på mineraler, så innehåller vår mat inte tillräckligt med näring och därför behöver vi tillskott av flera vitaminer och mineraler för att hålla ett väl fungerande immunförsvar. Och ett starkt immunförsvar kan vara bra i dessa tider! Tyvärr är inte skolmedicinen så inriktad på näringslära utan där är det upp till enskilda läkares egna intressen att utbilda sig vidare. Att förebygga och bota sjukdomar med den näring kroppen behöver för optimal funktion är inte så intressant.

Viktigt för immunförsvarets funktion

Just C- och D-vitamin behövs, enligt en gedigen mängd forskning, i större mängder för immunförsvarets funktion, än det idag rekommenderade dagliga intaget. De nivåer livsmedelsverket stödjer sig på än idag, är de mängder som behövs för att undvika skörbjugg (C-vitamin) och rakitis (D-vitamin). Den nyare mängden av forskning, som visar betydelsen av både C- och D-vitamin, för immunförsvarets funktion, har man ännu inte tagit till sig. Förutom den väl kända funktionen för C-vitamin, att motverka skörbjugg genom att medverka vid bildningen av ett stabilt kollagen, har C-vitamin en omfattande betydelse för vårt immunförsvar. Det stärker immunförsvaret på många olika sätt och har bland annat en virusdödande effekt, antiinflammatoriskt och histamindämpande. Bildning och mognad av B- och T-lymfocyter, antikroppar och fagocyter förstärks, vilka alla medverkar till ett effektivt och brett immunförsvar. C-vitamin förbättrar också hudens kvalitet och förbättrar läkförmågan hos all vävnad. Det är kroppens kraftigaste antioxidant och motverkar oxidativ stress som annars kan skada våra vävnader. Sjukdom, föroreningar, gifter, stress, oro mm ökar den oxidativa stressen i kroppen, och mer antioxidanter behövs då som motvikt. 

Nästan alla däggdjur bildar sitt eget C-vitamin i levern, utav glukos. Även groddjur och kräldjur bildar sitt eget C-vitamin från glukos men istället i njurarna. De flesta primater, dit vi hör, och även marsvin har tappat den förmågan. Någonstans under evolutionen, tappade den gen som kodar för sista enzymet i synteskedjan av C-vitamin, sin funktion genom en mutation. Vi har genen men den fungerar inte. Istället är vi beroende av att få i oss tillräckligt med C-vitamin genom maten vi äter, dagligen och helst utspritt över dagen. Djuren bildar C-vitamin i mycket högre doser än de vi kan få i oss via maten. Deras produktion ökar drastiskt då de utsätts för stress, till exempel sjukdom, eftersom det förbrukas enorma mängder C-vitamin vid stress. 

Det faktum att C-vitamin är en kraftfull antioxidant, gör det också väldigt ömtåligt. Det oxiderar lätt och blir då verkningslöst. C-vitamin är därför väldigt känsligt för upphettning, bearbetning och syretillförsel. Vi bör alltså helst äta stora mängder råa grönsaker, frukt och bär, för att få i oss så mycket som möjligt. Ska vi komma upp i plasmanivåer som liknar djurens produktion och som skyddar oss mot alltmer utbredd oxidativ stress, då krävs det dagligt tillskott av flera gram.

2019 publicerade en svensk forskargrupp, en rapport där de menar att antioxidanter ökar metastasbildningen hos möss med lungcancer. I studien användes två olika antioxidanter, N-acetylcystein och en vattenlöslig form av E-vitamin, Trolox, (E-vitamin är normalt ett fettlösligt vitamin). Samma grupp hade publicerat en liknande rapport 2015, där de visade att samma två antioxidanter ökade metastasbildningen vid malignt melanom hos möss. Det pratades mycket om detta i nyheterna hösten 2019. De här studierna har fått mycket kritik, bland annat av professor emeritus Per-Arne Öckerman, för att de använder en eller två antioxidanter. Just dessa båda ämnen, som nämnts ovan, är känt att de har ingen eller negativ effekt vid cancer, enligt Öckerman, och framförallt kan man inte undersöka enstaka antioxidanters effekt då det behövs ett brett spektrum av olika antioxidanter som samverkar. Det går inte att dra generella slutsatser för alla antioxidanter av dessa studier. Det finns ca 300 antioxidanter (se artikel om oxidativ stress), varav C-vitamin är en av de mer kraftfulla. Det finns en uppsjö av forskning som visar på att rikligt med antioxidanter och även specifikt höga doser C-vitamin, både oralt och intravenöst, kan både förebygga och bota cancer, lunginflammationer, sepsis med flera sjukdomar.

Immunförsvaret och kroppens metabolism är väldigt komplex, så det är många olika faktorer som påverkar vår hälsa. Till exempel tarmfloran, kost, näring, social kontakt, stress, oro mm. Vi behöver också många olika antioxidanter som samverkar, så det är viktigt att vi äter mycket råkost, frukt, bär och grönsaker som inte är tillagade. Tillsammans med tillskott av C-vitamin, D-vitamin, selen, magnesium, zink, fettsyror mm, får vi en bra grund att bygga upp ett väl fungerande immunförsvar. Så med hänvisning till stark forskning, kan man till vardags lugnt ta 2-5 gram C-vitamin per dag, helst utspritt på 4 ggr. Det är en fjärdedel av vad en get producerar normalt! Glöm inte heller rejält med D-vitamin under vinterhalvåret! Då man börjar känna sig krasslig så ökar man dosen C och tar oftare!