Vad är Fascia? Bindväv i ett nätverk utan början och slut

Har du koll på bindväv? Du vet den där tunna hinnan runt köttbiten.
Ny forskning visar att bindväven är mer än så, ett nätverk utan början och slut, från huden, genom hela kroppen, in till minsta cell.
Fasciaforskningen fördjupar vår kunskap om kroppen – och resultaten är otroligt fascinerande.

Ny forskning förändrar synen på värk och smärta

Upptäckten av att fascian, ett omslutande nätverk av bindväv, har en större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott, öppnar upp för nya sätt att se på värk och smärta.

Vad är fascia?

En liknelse är att varenda del i kroppen är omsluten av tunna påsar, bindväven. Dessa påsar sitter i sin tur ihop med varandra och detta heltäckande nätverk är kroppens grundstomme och håller alla delar på plats.

Fascian har en vital betydelse för minsta muskelrörelse, men arbetar även när vi är stilla, då t.ex. immunförsvaret använder nätverket för att hålla oss friska. Dessutom agerar fascian för att minska smärta vid en olycka. Om du t.ex. slår i foten kompenserar kroppen med hjälp av fascian så att en del av smällen tas av knät, av låret och ibland även höft och ländrygg. Kompensationen och insikten att allt sitter ihop blir extra intressant när man ser till vad som händer vid låsningar och inflammation i fascian.

Fascia är ett nätverk av bindväv utan början och slut och det omsluter i princip allt i kroppen – från muskler och skelett, till organ och celler.

Tänk dig fascian som ett nät av tusentals tunna sytrådar som jobbar längs med varandra. Om dessa klibbar ihop, vilket händer när vi vilar, kan problem uppstå. Till en viss nivå så hanterar kroppen det, men inte alltid. Om du tittar på en katt, eller ett litet barn, så sträcker de sig alltid på sig efter att de vilat. Varför?

Fascia som klibbat ihop påverkar rörligheten och då man har funnit att det finns 6 ggr mer nervceller i fascian än i muskler går låsningar i fascian att härleda till exempelvis smärta i ländryggen. En ”sjuk” fascia blir snabbt en ond cirkel. Inflammation uppstår, flödet av vätska och immunförsvar påverkas – och värken i sig gör vila och återhämtning svårare.

Kunskap om fascian påverkar även hur vi ser på träning och motion. Inom kampsport har man länge, medvetet eller omedvetet, tränat på ett sätt som gynnar fascians funktionalitet. Det finns ett flertal exempel på fotbollsspelare som använt just kampsport eller yoga som komplimenterande träning och haft långa karriärer med få skador. Det finns en anledning att tyska världsmästarna i fotboll fokuserar sin rehab kring fascia.

Vi borde kanske helt enkel göra mer som katter och barn, sträcka på oss och träna upp vighet och rörlighet. Men framför allt bör vi ta till oss den senaste kunskapen om hur våra kroppar fungerar.