Ny forskning föreslår att fascia bör ses som ett eget anatomiskt system

Nyligen publicerades studien ”Towards a Comprehensive Definition of the Human Fascial System” i den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Anatomy. Bakom studien står ett forskarteam lett av Carla Stecco, professor i anatomi.

Författarna presenterar en avgörande insikt: fascia är inte bara bindväv, inte bara ett organ – det är ett eget anatomiskt system, bestående av fyra olika organ. Denna nya förståelse kan förändra hur vi ser på kroppen och leda till mer effektiva behandlingar av smärta, skador och rehabilitering.

Fascia – ett system med fyra organ

Idag finns ingen enhetlig terminologi för fascia, vilket har skapat förvirring inom både forskning och klinisk praktik. Detta gör det svårt att jämföra studier och att översätta forskningsresultat till vården. Studien föreslår en tydligare struktur där fasciasystemet delas in i fyra anatomiska organ: superficiell fascia, muskuloskeletal fascia, visceral fascia och neural fascia.

Superficiell fascia utgör det yttersta lagret av fascia och finns precis under huden. Muskuloskeletal fascia är den djupare fascia som omger och förbinder muskler, senor och skelett. Visceral fascia omsluter och stödjer kroppens inre organ, medan neural fascia är kopplad till nervsystemet och påverkar både rörelse och signalöverföring. Genom denna klassificering blir det lättare att förstå hur fascia fungerar och hur den påverkar biomekanik, proprioception, vätskeflöde och mekanisk anpassning.

Fascia som ett responsivt system – mer än bara struktur

Den nya forskningen visar att fascia inte enbart är en passiv stödstruktur utan ett aktivt system som anpassar sig efter kroppens behov. Fascia består av två huvudsakliga lager som gör det unikt i sin funktion. De kollagenrika lagren ger stöd och motståndskraft mot mekanisk belastning, medan det hyaluronsyrarika interstitiet möjliggör rörelse, stötdämpning och vätsketransport.

Dessa egenskaper gör att fascia både kan stabilisera och anpassa sig till belastning, vilket gör det till en central faktor för kroppens biomekaniska funktion. Forskarna lyfter fram att fascia spelar en viktig roll i kroppens proprioception, det vill säga förmågan att känna och styra sin egen rörelse. Detta innebär att fascia inte bara påverkar hur vi rör oss utan även hur vi upplever vår kropp och dess rörelser.

Vad kan detta innebära för vården?

Om fascia erkänns som ett självständigt anatomiskt system kan det få stor betydelse inom medicinen. En bättre förståelse av fascias roll i kroppen kan förändra hur vi behandlar smärta, rehabilitering och kirurgi. Eftersom fascia är en dynamisk vävnad som påverkar både stabilitet och rörlighet kan kunskapen om dess funktion leda till mer effektiva behandlingsmetoder vid kronisk smärta, inflammation och skador.

Studien visar också att kirurgiska ingrepp kan förbättras genom en djupare förståelse för hur fascia interagerar med muskler, skelett och nerver. Genom att ta hänsyn till fascias elasticitet och rörelseförmåga kan kirurgiska tekniker utvecklas för att minska risken för postoperativa komplikationer och påskynda återhämtningen. Dessutom kan en enhetlig terminologi för fascia underlätta medicinsk forskning genom att skapa tydligare riktlinjer för hur studier genomförs och hur deras resultat kan tillämpas i praktiken.

Ett paradigmskifte inom anatomi

Forskarna bakom studien menar att vi måste omvärdera fascia. Det är inte bara en passiv struktur som håller ihop kroppen – det är ett dynamiskt system som påverkar hela vår biomekanik, rörelseförmåga och återhämtning. Genom att förstå fascia som ett sammanhängande nätverk kan vi få en djupare förståelse för kroppens funktion och utveckla nya behandlingsmetoder som är bättre anpassade till hur kroppen faktiskt fungerar.

Denna forskning markerar en förändring i hur vi ser på kroppen och öppnar dörren för nya insikter inom medicin, rehabilitering och biomekanik. Nu börjar fascia ta plats i samtalet – och det är bara början på ett nytt sätt att förstå anatomi.

Läs artikeln här: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joa.14212

Fascia uppmärksammas

Fascia har länge varit ett forskningsområde, men först nu börjar det nämnas i både tv och radio, och de första omnämnandena sprider sig till en bredare publik. Med nya vetenskapliga rön och ökad medvetenhet håller fascia på att ta plats i samtalet om kroppens funktion och hälsa.

Sveriges Radio nämner fascia i programmet kropp och själ i februari 2025. Lyssna här

Svenska Dagbladet skrev en artikel om fascia i november 2024. Läs här

I oktober 2024 pratades det om fascia i SVT i programmet Fråga doktorn. Titta här

Läs mer om Fascia & näring

Innehållsförteckning

    Gå med i Fascia-konversationen idag!
    Klicka här för att få mail om nya avsnitt

    7 saker du bör känna till om C-vitamin

    Många känner kanske till att C-vitamin är bra för immunförsvaret, men visste du att produktionen av ny Fascia är beroende av C-vitamin? Eller att vi förbrukar 7 gånger mer C-vitamin vid stress?

    Stress och socker skadar Fascians funktion

    Vad vi säkert vet är att överflöd av socker påverkar Fascian mycket negativt och gör att den blir mindre elastisk. Även stress påverkar Fascian på samma sätt.

    Syntetiskt eller naturligt C-vitamin?

    Askorbinsyra är det kemiska namnet och C-vitamin det mer folkliga, precis som vitamin B1 heter tiamin, vitamin B9 heter folsyra, vitamin D3 heter kolekalciferol osv, osv.

    Quercetin

    Quercetin är en flavonoid och kraftig antioxidant, som finns naturligt i många färgstarka växter, till exempel lök och kapris. Den hör också till en grupp av växter som kallas fytoestrogener, som är växter som innehåller substanser som kemiskt liknar östrogen. Dessa fytoestrogener har då östrogenliknande effekt i kroppen och kan därför påverka kvinnor i och efter klimakteriet på ett positivt sätt och minska klimakteriebesvär.

    Vanliga brister

    Dagens livsstil bidrar till att många idag lider av näringsbrist av olika slag. Framförallt vad vi äter och dricker men även om vi stressar, hur vi sover, om och hur vi rör oss eller tränar, ute eller inne har stor betydelse.

    Hur bra kan man må?

    Vad innebär det egentligen att må bra och hur bra kan man må? Är välmående samma som att vara okej eller att vara smärtfri? Eller finns det en annan nivå av välmående? En nivå där man kan känna sig pigg och full av energi, där man kan vara på topp och prestera på en hög nivå varje dag.

    Probiotika

    Probiotika är ett tillskott av goda bakterier för att hjälpa till att skapa en balanserad tarmflora och motverka att onda bakterier får övertag. En välmående tarmflora är av största vikt både för vår fysiska och psykiska hälsa.

    Magnesium

    Magnesium är en av våra viktigaste mineraler och medverkar i mer än 80% av alla kända metaboliska funktioner i kroppen.

    D-vitamin

    D-vitaminbrist kan förutom svagt skelett och tänder bland annat ge försämrat immunförsvar, trötthet, depressioner, domningar i armar och ben, muskelvärk och kramper och allmän värk i skelett och leder.

    B-vitamin

    B-vitaminer påverkar kroppens förmåga att utveckla en sund tarmflora och de flesta av dem är inblandade i energi- och proteinomsättning, nervsystem och immunförsvaret.

    Resveratrol

    Resveratrol är en kraftfull antioxidant som hjälper till att stärka immunförsvaret och skydda kroppens celler mot för tidigt åldrande, motverkar klimakteriebesvär med förbättrad kollagenproduktion och bentäthet. Resveratrol har även virushämmande och cancerhämmande egenskaper.

    Curcumin

    Curcumin verkar inflammationshämmande och bidrar till att bibehålla flexibla leder & har en förmåga att öka mängden antioxidanter som kroppen producerar

    Kollagen

    Kollagen är kroppens vanligaste protein och bygger upp all struktur i kroppen. Det bygger upp skelett, all typ av Fascia som senor, ligament, ledkapslar, hud, blodkärl, lymfkärl, nervtrådar m.m. Kollagen är livsviktigt för en fungerande Fascia och därmed för en fungerande kropp.

    Glutation

    Glutation hjälper till att stärka immunförsvaret & behövs för att andra antioxidanter ska kunna fungera effektivt. Det är en av de mest kraftfulla antioxidanter som kroppen har & främjar både matsmältningen & tarmfunktion.

    C-vitamin

    C-vitamin kan inte tillverkas av människokroppen utan måste tillföras genom mat och kosttillskott. Är viktigt för att bibehålla ett bra immunförsvar & behovet ökar drastiskt vid fysisk eller psykisk stress

    Zink

    Zink behövs för ett starkt immunförsvar, för att reglera kroppens pH värde, för att hålla hud, hår och naglar starka och mycket mer

    Omega 3

    Omega 3 är viktigt för hjärnan och ögats funktion samt för spermieproduktion. Omega 3 bidrar också till förbättrad hjärt-kärlfunktion samt för att bygga och reparera celler och behövs för ett fungerande cellmembran.

    Byggstenarna, kollagen som tillskott

    Kollagen är kroppens vanligaste protein och bygger upp det mesta i vår kropp, Fascia, benvävnad, brosk, blodkärl, lymfkärl, ögon, hud, naglar, mm, mm.

    MSM

    MSM är viktigt för att bygga en frisk & väl fungerande kropp. Det hjälper till att bygga upp Fascia, muskler, skelett, keratin och kollagen & stärker kroppens avgiftningsförmåga

    Nutrition

    För att vi ska må bra behöver vi tillräckligt med näringsämnen. Med en allt mer näringsfattig mat, ökade nivåer av stress & stillasittande behöver vi göra mer för att ta hand om vår Fascia.

    Selen

    Selen är helt avgörande för ett effektivt immunförsvar genom att förstöra fria radikaler, stimulera produktion av antikroppar och T-cellernas funktion.

    E-vitamin

    E-vitamin är en kraftfull antioxidant som skyddar cellerna mot fria radikaler. Personer som stressar, sover för lite, är sjuka eller under belastning kan ha brist på E-vitamin.

    Kollagen som kosttillskott

    Kollagen är kroppens vanligaste protein och bygger upp all struktur i kroppen. Det bygger upp skelett, all typ av Fascia som senor, ligament, ledkapslar, hud, blodkärl, lymfkärl, nervtrådar m.m. Kollagen är livsviktigt för en fungerande Fascia och därmed för en fungerande kropp.