Fokus på fascia i podden Holistisk hälsa med PLC
Axel Bohlin gästar PLC Podden och delar med sig av sin över tio år långa erfarenhet av att studera och arbeta med fascia.
- KAPITEL 1 Ny forskning förändrar vår syn på kroppen – men hur ser vi egentligen på kroppen?
- KAPITEL 2 Varför delar vi kroppen i bitar och varför är det så svårt att sätta ihop den igen?
- KAPITEL 3 Vad är fascia? Så upptäckte forskare nya celler och ett nytt organ
- KAPITEL 4 Så fungerar fascia, och så hjälper fascia oss förstå bland annat ryggvärk och cancer
- KAPITEL 5 Pusslet: Hur lägger vi ihop delarna så att vi kan förstå kroppen som en helhet?
- KAPITEL 6 Varför pratar inte läkare om fascia? Om motståndet mot en viss typ av forskning
- KAPITEL 7 Vad innebär det här för mig som människa?
- KAPITEL 8 Myten som kontrollerar våra liv och distanserar oss från kroppen och naturen .
KAPITEL 1: Ny forskning förändrar vår syn på kroppen – men hur ser vi egentligen på kroppen?
Läs mer om Karl Arfors
Professor Karl E Arfors, hedersdoktor vid Uppsala Universitet och expert på bl.a. inflammation och mikrocirkulation.
Läs mer här
Lyssna på utvalda avsnitt av Människan & maskinen och Myter & mysterier.
Läs mer om Richard-Dawkins och Jacques Monod.
Richard Dawkins
Född 26 mars 1941 i Nairobi, är en brittisk etolog, evolutionsbiolog och populärvetenskaplig författare. Han är mest känd för sin bok ”Den själviska genen” (1976), där han introducerade begreppet ”meme” för att beskriva hur kulturella idéer sprids och utvecklas. Dawkins har varit en framstående förespråkare för evolutionsteorin och en kritiker av kreationism och intelligent design. Mellan 1995 och 2008 innehade han posten som professor i Public Understanding of Science vid Oxfords universitet.
Jacques Monod (1910-1976)
En fransk biokemist och en av grundarna av molekylärbiologin. Han är mest känd för sina banbrytande studier om genreglering och enzymers roll i cellmetabolismen. Tillsammans med François Jacob och André Lwoff tilldelades han 1965 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för deras upptäckter rörande genetisk kontroll av enzym- och virussyntes.
Monod bidrog också till förståelsen av allosterisk reglering, vilket förklarar hur enzymer kan ändra form och funktion vid bindning av specifika molekyler. Hans arbete har haft stor inverkan på vår förståelse av genuttryck och cellulär reglering.
För mer information om Jacques Monod, besök gärna hans biografi på Nobelprisets officiella webbplats
Läs mer om boken Meaning in history av Karl Löwith.
”Meaning in History” är en bok av den tyske filosofen Karl Löwith, publicerad 1949. I detta verk undersöker Löwith hur västerländska historiefilosofier har påverkats av teologiska idéer, särskilt den kristna eskatologin. Han argumenterar för att många moderna uppfattningar om historisk utveckling och framsteg är sekulariserade versioner av kristna föreställningar om frälsning och världens slut. Genom att analysera tänkare som Hegel, Marx och Augustinus belyser Löwith hur teologiska koncept har format vår förståelse av historien.
Boken är känd för sin kritiska granskning av hur religiösa idéer har integrerats i sekulära historieteorier och för att ifrågasätta antagandet om att historien har en inneboende mening eller riktning. Löwiths arbete har haft betydande inverkan på diskussioner om historiens filosofi och sekularisering.
För mer information om ”Meaning in History” kan du besöka University of Chicago Press
Lär dig mer om antiken och antika filosofer
Antiken är en historisk period som sträcker sig från omkring 800 f.Kr. till 500 e.Kr., med fokus på de civilisationer som växte fram i Medelhavsområdet, såsom antikens Grekland och Rom. Denna era präglades av framväxten av kultur, konst, vetenskap, politik och filosofi som lade grunden för mycket av den västerländska civilisationen. Lyssna på Myter och Mysteriers podcastavsnitt om Antiken.
Platon (ca 427–347 f.Kr.) var en antik grekisk filosof och en av de mest inflytelserika tänkarna i västerländsk filosofi. Han var elev till Sokrates och lärare till Aristoteles. Platon grundade Akademin i Aten, som anses vara den första högskolan i västerländsk historia.
Platon är mest känd för sin teori om idévärlden, där han hävdade att den fysiska världen endast är en skugga av en högre, evig och perfekt verklighet bestående av idéer eller former. Hans dialoger, där Sokrates ofta är huvudperson, behandlar frågor om etik, politik, kunskap och metafysik.
Hans mest berömda verk inkluderar:
- ”Staten” (Politeia): Där han presenterar sin idé om en idealstat och introducerar konceptet om filosofer som kungar.
- ”Symposion” och ”Faidon”: Utforskar kärlekens natur och själens odödlighet.
Platon har haft ett enormt inflytande på filosofi, vetenskap och religion och är en central gestalt i västerländskt tänkande.
Lyssna på Myter och Mysteriers podcastavsnitt om Platon.
Lyssna på Myter och Mysteriers podcastavsnitt om Aristoteles.
Lyssna på Myter och Mysteriers podcastavsnitt om Herakleitos.
Lyssna på Myter och Mysteriers podcastavsnitt om Pythagoras.
Fascia Research Congress
Fascia Research Congress (FRC) är en internationell konferens som samlar forskare och kliniker för att dela den senaste forskningen om fascia, kroppens bindvävssystem. Syftet med kongressen är att främja förståelsen av fascias roll i hälsa och sjukdom samt att underlätta samarbeten mellan olika discipliner
Mer om Julian Baker.
Julian Baker är en brittisk terapeut och anatom med över 25 års erfarenhet inom manuell terapi. Han är grundare av Functional Fascia, en organisation som fokuserar på att utforska kroppens funktion genom dissektion och vetenskaplig förståelse.
Sedan 2007 har han lett dissektionskurser för integrerade hälso- och sjukvårdsprofessionella, där studiet av kroppen utgör en viktig del av deras arbete.
Baker är också en ledande expert på Bowen-tekniken, en form av manuell terapi som engagerar nervsystemet för att främja läkning. Han har undervisat i denna teknik sedan 1994 och har utbildat tusentals studenter världen över.
Hans arbete har bidragit till att öka förståelsen för fascia och dess roll i kroppens funktion och hälsa.
För mer information om Julian Baker och hans arbete, besök hans officiella webbplats
Mer om Heike Jäger
Doktor Heike Jäger är neurofysiolog och specialist på muskelsjukdomar, kronisk värk och ryggsmärta. Hon har en central position vid Fascia Research Center vid Universitetet i Ulm, Tyskland.
Fascia Research Center
Fascia Research Project är ett internationellt forskningsinitiativ som fokuserar på att utforska fascian, kroppens bindvävssystem, och dess betydelse för hälsa och sjukdom. Projektet syftar till att öka förståelsen för fascian genom tvärvetenskaplig forskning inom områden som anatomi, biomekanik, neurologi och manuell terapi.
Initiativet involverar forskare, kliniker och terapeuter som arbetar för att utveckla kunskap om fascian och dess funktion i människokroppen. Forskningsresultat från projektet används för att förbättra kliniska tillämpningar, såsom rehabilitering och behandling av smärttillstånd.
Ett av de huvudsakliga målen är att öka medvetenheten om fascian som en nyckelkomponent i kroppens strukturella och funktionella system, samt att bidra till bättre metoder för vård och behandling.
För mer information, besök projektets officiella webbplats
Läs mer om hyaluronsyra
Hyaluronsyra (HA), som trots namnet egentligen inte alls är en syra, är den största polysackariden i vår kropp. Den består av en mängd disackarider som är upprepade i en viss sekvens och denna sekvens är densamma och återfinns i vävnader från alla ryggradsdjur.
Läs mer om Menze och Hoheisels rapport om ryggvärk här
Menze och Hoheisel har genomfört en studie som undersöker sambandet mellan ryggvärk och förändringar i fascian, kroppens bindvävssystem. Deras forskning indikerar att förändringar i fascian kan bidra till uppkomsten av ryggsmärta. Genom att analysera vävnadsprover och använda bildteknik har de observerat att förtjockning och stelhet i fascian kan leda till nedsatt rörlighet och smärta i ländryggen. Dessa fynd understryker vikten av att inkludera fascian i diagnostik och behandling av ryggvärk.
Mer om Jean-Claude Guimberteau
Dr. Jean-Claude Guimberteau är en fransk plastikkirurg och handkirurg som har ägnat fyra decennier åt att studera människokroppens funktioner. Han är medgrundare av Institut Aquitain de la Main och tidigare ordförande för den franska föreningen för plastisk och rekonstruktiv kirurgi.
KAPITEL 2: Varför delar vi kroppen i bitar och varför är det så svårt att sätta ihop den igen?
Läs mer om Vesalius
Andreas Vesalius (latiniserat namn för Andries van Wesel), född 31 december 1514 i Bryssel, var en flamländsk anatom och läkare som anses vara en av grundarna av modern anatomi. Hans mest kända verk, ”De humani corporis fabrica”, publicerat 1543, innehåller detaljerade illustrationer och beskrivningar av människokroppens anatomi, vilket revolutionerade förståelsen av människans kropp och korrigerade många av Galenos tidigare felaktiga antaganden.
Vesalius utbildade sig vid universitetet i Leuven och senare vid universitetet i Paris, där han studerade medicin. Efter att ha avslutat sina studier blev han professor i kirurgi och anatomi vid universitetet i Padua. Hans noggranna dissektioner av människokroppar och kritiska analys av tidigare anatomiska verk bidrog till en mer exakt förståelse av kroppens struktur och funktion.
För mer information om Andreas Vesalius och hans bidrag till medicinen, besök gärna hans Wikipedia-sida.
Läs mer om den vetenskapliga metoden.
Den vetenskapliga metoden är en systematisk process för att undersöka naturliga fenomen och skapa ny kunskap. Den bygger på observation, hypotesformulering, experiment, analys och slutsatser. Syftet är att skapa en objektiv och reproducerbar förståelse av världen.
Grundprinciper i den vetenskapliga metoden:
- Observation: Identifiera och beskriva ett fenomen eller en fråga. Till exempel: ”Varför faller föremål mot marken?”
- Hypotes: Formulera en testbar förklaring eller förutsägelse. En hypotes måste kunna bekräftas eller motbevisas genom experiment.
- Experiment och testning: Utföra kontrollerade experiment för att testa hypotesen. Mätningar och observationer görs noggrant för att minska fel.
- Dataanalys: Analysera resultaten från experimenten för att avgöra om hypotesen stämmer.
- Slutsats: Utvärdera om hypotesen stöds av resultaten eller behöver revideras. Detta kan leda till nya frågor eller hypoteser.
- Reproducerbarhet: Metoden och resultaten måste kunna upprepas av andra forskare för att validera resultaten.
- Publicering: Dela resultaten med den vetenskapliga gemenskapen för granskning och vidare forskning.
Vetenskapliga metodens styrka:
Den vetenskapliga metoden är neutral och datadriven, vilket innebär att den bygger på bevis snarare än personliga åsikter eller spekulationer. Den är också flexibel och anpassningsbar till nya upptäckter, vilket gör den till en central del av vetenskapens framsteg.
Tillämpning:
Metoden används inom alla vetenskapliga discipliner, från fysik och biologi till samhällsvetenskap och medicin. Den har legat till grund för stora framsteg som utvecklingen av gravitationsteorin, medicinska behandlingar och teknologisk innovation.
Den vetenskapliga metoden har blivit en grundläggande del av vår förståelse av världen och ett verktyg för att lösa komplexa problem på ett systematiskt sätt.
KAPITEL 3: Vad är fascia? Så upptäckte forskare nya celler och ett nytt organ
Läs mer om boken The Spark in the Machine av Dr Daniel Keown.
The Spark in the Machine är en bok skriven av Dr. Daniel Keown, en brittisk läkare och akupunktör. I boken utforskar han sambandet mellan västerländsk medicin och traditionell kinesisk medicin (TCM). Keown argumenterar för att många av principerna inom TCM, särskilt akupunktur och dess meridiansystem, kan förklaras genom modern vetenskap och anatomi.
Han kopplar begrepp som fascia, embryologi och bioelektricitet till akupunkturpunkter och meridianer, och visar hur dessa system är djupt integrerade i kroppens funktion. Boken är känd för att förena två till synes olika medicinska traditioner och göra kinesisk medicin mer tillgänglig för en vetenskaplig publik.
Dr. Keown presenterar sina idéer på ett engagerande och lättförståeligt sätt, vilket gör boken till en populär läsning för både vårdpersonal och de som är intresserade av alternativ medicin.
Läs mer om definitionen av fascia.
Fascia är ett bindvävssystem som finns överallt i kroppen och spelar en viktig roll för dess struktur och funktion. Fascia består huvudsakligen av kollagen och elastin, vilka ger både styrka och flexibilitet. Den omger och förbinder muskler, ben, organ, nerver och blodkärl, och fungerar som en sammanhängande struktur som hjälper till att upprätthålla kroppens form och rörelse.
Fascian kan delas in i tre huvudtyper:
- Ytlig fascia: Ligger strax under huden och innehåller fett och blodkärl.
- Djup fascia: Omsluter muskler, ben och organ, och bidrar till stabilitet och rörelse.
- Visceral fascia: Omger och stödjer de inre organen.
Forskning har visat att fascian inte bara är en mekanisk struktur utan också spelar en viktig roll i nervsignalering, immunfunktion och smärtupplevelse. Den är ett dynamiskt system som påverkas av rörelse, skador och stress.
Läs mer om Anatomy Trains.
Anatomy Trains är en bok skriven av Thomas W. Myers, som presenterar ett unikt perspektiv på kroppens anatomi och rörelse. Boken fokuserar på fascian, kroppens bindvävssystem, och dess roll i att koppla samman muskler och andra strukturer i så kallade ”myofasciala slingor”. Dessa slingor, eller linjer, skapar funktionella kedjor som påverkar hållning, rörelse och kroppens biomekanik.
Boken delar in fasciala linjer i olika huvudkategorier, såsom den djupa frontlinjen och den ytliga rygglinjen, och visar hur dessa påverkar kroppens rörelse och balans. Myers kombinerar traditionell anatomi med modern forskning och kliniska insikter, vilket gör boken användbar för terapeuter, tränare och vårdpersonal.
Anatomy Trains har haft stor inverkan på områden som fysioterapi, yoga, pilates och idrottsträning genom att erbjuda ett integrerat synsätt på kroppen. Den har också populariserat forskning om fascia och dess betydelse för kroppens funktion och välbefinnande.
Mer om bakgrunden till maskinen för behandling av fascia.
Maskinen som används på Fasciakliniken utvecklades för att efterlikna de rörelser som terapeuter gör med händerna, särskilt med tummarna, men med hög precision och olika frekvenser. Syftet med maskinen är att behandla fascian – kroppens bindvävssystem – och återskapa balans och rörelsefrihet i kroppen.
Hur började det?
Utvecklingen av maskinen startade när ett team av ingenjörer och designers ville skapa ett verktyg som kunde ge samma effektiva behandling som manuell terapi. Genom experiment och tester insåg de att rätt frekvenser kunde påverka fascian på djupet. Efter att ha löst tekniska utmaningar, som att hitta tillräckligt kraftfulla batterier, skapades en maskin som använder sinusvågor för att frigöra spänningar och återställa kroppens naturliga hållning.
Resultaten
Genom att kombinera maskinen med bilddiagnostik har behandlingen visat sig vara mycket effektiv för att förbättra:
- Hållning och balans
- Rörlighet i leder och muskler
- Lindring av ryggsmärta, migrän och andra långvariga besvär
Patienterna får se sina egna före- och efterbilder, vilket hjälper dem att förstå förändringarna i kroppen och hur behandlingen fungerar.
Läs mer om maskinens funktion och bakgrund på Fascia Clinics webbplats.
Läs mer om Mark Starr.
Dr. Mark Starr är en amerikansk läkare och homeopat, certifierad av American Board of Pain Medicine. Han är internationellt erkänd för sitt arbete inom sköldkörtelhälsa och är författare till boken ”Hypothyroidism Type 2: The Epidemic”. I denna bok introducerar han begreppet ”hypotyreos typ 2”, vilket hänvisar till patienter som uppvisar typiska symtom på hypotyreos trots normala blodprovsresultat för TSH, T4 och T3. Starr föreslår att detta tillstånd beror på perifer resistens mot sköldkörtelhormon på cellnivå.
Hans arbete har bidragit till ökad medvetenhet om alternativa diagnostiska metoder och behandlingsstrategier för sköldkörtelrelaterade tillstånd, särskilt för patienter vars symtom inte överensstämmer med traditionella laboratorieresultat.
Läs mer om Thomas Myers.
Thomas W. Myers är en amerikansk anatom och kroppsterapeut, mest känd för att ha utvecklat konceptet Anatomy Trains, som kartlägger kroppens myofasciala meridianer – sammanhängande bindvävslinjer som förbinder muskler och påverkar rörelse och hållning. Hans arbete har haft stor inverkan på förståelsen av kroppens strukturella integritet och funktionella mönster inom både manuell terapi och rörelsepraktiker.
Myers har studerat under framstående lärare som Dr. Ida Rolf, skaparen av Rolfing, samt Moshe Feldenkrais och Buckminster Fuller. Hans omfattande erfarenhet inom olika terapiformer har lett till en integrerad syn på kroppens anatomi och funktion. Förutom att författa ”Anatomy Trains” har han också medverkat i andra publikationer och producerat utbildningsmaterial för yrkesverksamma inom kroppsterapi och rörelse.
Läs mer om Gil Hedley, Ph.D.
Gil Hedley, Ph.D., är en amerikansk anatom och grundare av konceptet ”integral anatomi”, som erbjuder en holistisk syn på människokroppens struktur och funktion. Han har sedan 1995 undervisat i anatomi genom dissektionskurser, föreläsningar och onlineprogram, med målet att öka förståelsen och uppskattningen för den mänskliga formen.
Hedley har producerat ”The Integral Anatomy Series”, en serie på fyra långfilmer som dokumenterar hans lager-för-lager-undersökning av människokroppen. Han har även skapat ”Anatomy from A to Z”, ett omfattande 240-timmars videoprojekt som ger en detaljerad genomgång av människokroppens anatomi.
KAPITEL 4: Så fungerar fascia, och så hjälper fascia oss förstå bland annat ryggvärk och cancer
Läs mer om Langevins och Schleips studier här.
Ny forskning om fascia har visat att den spelar en central roll i kroppens kommunikation och nervsystemets funktion, särskilt när det gäller signalöverföring och smärtledning. Studier av forskare som Langevin (2001, 2006) och Schleip (2010) har identifierat att fascia innehåller nervvävnad som är avgörande för att överföra signaler inom kroppen.
Fascia är inte bara en passiv struktur som stödjer muskler och organ utan är också aktivt involverad i kroppens nervsignalering. Denna nya förståelse har lett till insikter om hur fascian kan påverka smärta och nervfunktion, vilket öppnar nya möjligheter för diagnos och behandling av kroniska smärttillstånd och andra hälsoproblem.
Läs mer om Thomas Findley.
Thomas W. Findley, MD, PhD, är en amerikansk läkare och forskare som är internationellt erkänd för sina betydande bidrag inom fasciaforskning. Han är medgrundare av International Fascia Research Congress och tjänstgjorde som dess verkställande direktör från starten fram till 2013.
Findley har även medredigerat boken ”Fascia: The Tensional Network of the Human Body”, som utforskar fascins roll i kroppens anatomi och dess kliniska tillämpningar inom manuell och rörelseterapi.
Läs mer om Fascia Research Society.
Fascia Research Society är en internationell organisation som grundades för att stödja och främja forskning om fascian – kroppens bindvävssystem. Organisationen samlar forskare, kliniker och andra yrkesverksamma som är intresserade av fascins struktur, funktion och roll i hälsa och sjukdom.
Samhället är känt för att arrangera Fascia Research Congress, ett ledande evenemang för att presentera den senaste forskningen och skapa samarbeten över disciplinära gränser. Genom att tillhandahålla utbildningsresurser, publicera forskningsresultat och främja tvärvetenskapligt samarbete bidrar Fascia Research Society till ökad förståelse för fascian och dess betydelse inom medicin och hälsa.
Intervju med Håkan Borg.
Läs mer om Stephen Levin och biotensegrity.
Dr. Stephen M. Levin var en amerikansk ortopedkirurg och forskare som myntade termen biotensegrity. Han utvecklade teorin om att principerna för tensegrity – strukturer som upprätthålls genom ett samspel mellan kontinuerlig spänning och diskontinuerlig kompression – är tillämpliga på biologiska system, från cellnivå till hela organismer. Denna modell erbjuder en ny förståelse för biomekanik och kroppens strukturella organisation.
Läs mer om Buckminster Fuller och tensegrity.
Buckminster Fuller (1895–1983) var en amerikansk arkitekt, designer och systemteoretiker som utvecklade konceptet tensegrity (en förkortning av ”tensional integrity”). Tensegrity beskriver strukturer som hålls samman genom en balans mellan dragspänning och kompression, vilket skapar stabilitet och styrka med minimal materialanvändning. Fullers idéer har tillämpats inom arkitektur, ingenjörskonst, konst och biologi.
Tensegritystrukturer är lätta och starka, och deras principer används också för att förstå biomekaniken i människokroppen, särskilt inom fascinforskning och biotensegrity, en vidareutveckling som kopplar tensegrity till biologiska system.
Läs mer om Melody Swartz upptäckter.
Melody A. Swartz är professor och vice dekan för fakultetsärenden vid University of Chicago, där hon innehar en gemensam tjänst vid Pritzker School of Molecular Engineering och Ben May Department for Cancer Research.Hennes forskning fokuserar på lymfsystemets roll i att reglera immunitet vid både normala och sjukliga tillstånd, särskilt inom cancer.Swartz har gjort banbrytande upptäckter inom bioengineering, inklusive utvecklingen av komplexa 3D-vävnadsmodeller för att bättre förstå tumör- och lymfatiska mikromiljöer.
Hon har också belyst hur interstitiell vätskeflöde påverkar vävnadshomeostas och immunreglering.
Läs mer om forskning om fascia och cancer.
Forskning har belyst sambandet mellan fascia – kroppens bindväv – och cancer. Studier tyder på att förändringar i fascian, såsom ökad stelhet och inflammation, kan påverka tumörtillväxt och spridning. Vid en konferens i Boston 2015 presenterades insikter om hur fascial dysfunktion kan bidra till cancerutveckling och hur behandlingar som riktar sig mot fascian potentiellt kan påverka sjukdomsförloppet
Läs mer om Masaru Emotos arbete.
Masaru Emoto (1943–2014) var en japansk författare och pseudovetenskaplig forskare känd för sina påstådda experiment om hur mänskliga tankar, ord och känslor kan påverka vattenkristallers struktur. Han hävdade att positiva uttryck och musik kunde leda till vackra och symmetriska isformationer, medan negativa influenser resulterade i oregelbundna och disharmoniska kristaller. Emotos arbete har dock fått kritik från den vetenskapliga gemenskapen för bristande vetenskaplig metodik och avsaknad av reproducerbara resultat.
KAPITEL 5: Pusslet: Hur lägger vi ihop delarna så att vi kan förstå kroppen som en helhet?
Läs mer om Masaru Emotos arbete.
Masaru Emoto (1943–2014) var en japansk författare och pseudovetenskaplig forskare känd för sina påstådda experiment om hur mänskliga tankar, ord och känslor kan påverka vattenkristallers struktur. Han hävdade att positiva uttryck och musik kunde leda till vackra och symmetriska isformationer, medan negativa influenser resulterade i oregelbundna och disharmoniska kristaller. Emotos arbete har dock fått kritik från den vetenskapliga gemenskapen för bristande vetenskaplig metodik och avsaknad av reproducerbara resultat.
Läs mer om Viktor Schauberger.
Viktor Schauberger (1885–1958) var en österrikisk skogvaktare, naturforskare, filosof och uppfinnare, känd för sina innovativa teorier om vatten och energi. Han studerade naturens rörelsemönster och utvecklade idéer om ”implosionsteknik” och vattenvård, med fokus på att efterlikna naturens sätt att hantera energi och resurser. Schauberger betonade vikten av att förstå och samarbeta med naturens processer för att utveckla hållbar teknik.
KAPITEL 6: Varför pratar inte läkare om fascia? Om motståndet mot en viss typ av forskning
Läs mer om The Flexner Report.
Flexner-rapporten är en omfattande rapport om medicinsk utbildning i USA och Kanada, författad av Abraham Flexner och publicerad 1910 av Carnegie Foundation. Rapporten utvärderade kvaliteten på medicinska skolor och rekommenderade högre antagnings- och examenskrav samt striktare vetenskapliga standarder. Som en följd av rapporten stängdes eller slogs många medicinska skolor samman, vilket ledde till en standardisering av medicinsk utbildning.
Det är dock viktigt att notera att rapporten har kritiserats för att ha uppmuntrat systemisk rasism och sexism inom medicinsk utbildning.
Läs mer om Byron Katie.
Byron Katie (född 1942 som Byron Kathleen Reid) är en amerikansk författare och föreläsare, mest känd för att ha utvecklat en metod för självutredning kallad ”The Work”. Denna metod består av fyra frågor som syftar till att hjälpa individer att identifiera och ifrågasätta stressande tankar, vilket kan leda till minskat lidande och ökad klarhet. Katie började dela med sig av ”The Work” på 1990-talet och har sedan dess påverkat många människor världen över genom sina böcker, workshops och föreläsningar.
KAPITEL 7: Vad innebär det här för mig som människa?
Läs mer om Byron Katie.
Byron Katie (född 1942 som Byron Kathleen Reid) är en amerikansk författare och föreläsare, mest känd för att ha utvecklat en metod för självutredning kallad ”The Work”. Denna metod består av fyra frågor som syftar till att hjälpa individer att identifiera och ifrågasätta stressande tankar, vilket kan leda till minskat lidande och ökad klarhet. Katie började dela med sig av ”The Work” på 1990-talet och har sedan dess påverkat många människor världen över genom sina böcker, workshops och föreläsningar.
Axel Bohlin pratar om Fascia i podden Spring med Petra & CO
Axel Bohlin, en av programledarna för podden Fasciaguiden, berättar på ett inspirerande och begripligt sätt om vad fascian är, vad vi kan lära oss av den och hur vi kan utgå från den för att ha roligare när vi tränar.
Axel Bohlin gästar podden Hälsosnack med Lotta och Victoria
Axel Bohlin var med som gäst i podden Hälsosnack med Lotta och Victoria, där han delade fascinerande insikter om fascian och dess betydelse för vår kropp och hälsa.
Fascia: kroppens nätverk i podden Hälsohormoner
Axel Bohlin gästar podden Hälsohormoner. I podden pratas det om fascia och dess avgörande roll i våra kroppar. Det blir en genomgång av grunderna, vad är fascia, Hur fungerar det och vad händer när smärta uppstår?
Fasciasystemet kroppens nätverk i podden Din Hälsokälla
Axel Bohlin, en av programledarna för podden Fasciaguiden, berättar på ett inspirerande och begripligt sätt om vad fascian är, vad vi kan lära oss av den och hur vi kan utgå från den för att ha roligare när vi tränar.
Hans och Axel Bohlin gästar Modiga Människor
I avsnitt 144 av podden Modiga Människor pratar Hans och Axel Bohlin om fascia och hur viktig den är för oss.
Artikel om fascia i tidningen Forskning & Framsteg
Forskning & Framsteg har skrivit en artikel om fascia och dess roll i kroppen, där de lyfte fram hur viktigt det är att hålla bindväven smidig för att undvika stelhet, smärta och inflammation.
Axel Bohlin gästar podcasten Både och istället för antingen eller
Axel Bohlin är gäst hos podcasten AWOL Zebra igen och berättar om att Fasciaguiden nu kommer på engelska
Axel Bohlin gäst i podden Hälsosnack med Lotta och Victoria igen
Axel Bohlin var med som gäst i podden Hälsosnack med Lotta och Victoria, där han delade fascinerande insikter om fascian och dess betydelse för vår kropp och hälsa.
Fascia och den kvinnliga cykeln i podden Hälsohormoner
Axel Bohlin gästar podden Hälsohormoner igen. Fokus i det här avsnittet är på fascian kopplad till den kvinnliga cykeln med allt vad det kan innebära.
Axel Bohlin pratar om vikten av fascia i AWOL Zebra
Axel Bohlin gästar podcasten AWOL Zebra och pratar om varför fascia är så viktigt för vår hälsa.
Artikel i Epoch Times om fascia och att studera det levande istället för det döda
Epoch Times har skrivit en artikel om Axel Bohlin och Camilla Ranje Nordin, som arbetar med att sprida kunskap om fascia och dess betydelse för kroppen. I artikeln går att läsa om hur fascia, som ofta beskrivs som ”den sega vita hinnan”, i själva verket är ett levande nätverk av bindväv som spelar en central roll för kroppens funktion.
Axel Bohlin gästar podcasten AWOL Zebra igen
Axel Bohlin gästar podcasten AWOL Zebra och pratar om varför fascia är så viktigt för vår hälsa.
Fråga doktor på SVT pratar om fascia
Fråga doktorn på SVT får en fråga om fascia och berättar kort om fascia, visar den synliga fascian och demonstrerar plantarfascians funktion i foten.
Fascia i fokus i SvDs artikel
I Svenska Dagbladets artikel beskrivs fascian, kroppens bindväv, som en central och tidigare underskattad vävnad med stor betydelse för hälsa och rörelse.
Ny forskning: Fascia bör ses som ett eget anatomiskt system
I Svenska Dagbladets artikel beskrivs fascian, kroppens bindväv, som en central och tidigare underskattad vävnad med stor betydelse för hälsa och rörelse.
Axel Bohlin tillbaka i podcasten AWOL Zebra
Axel Bohlin är gäst hos podcasten AWOL Zebra igen och berättar om att Fasciaguiden nu kommer på engelska